Klimat

Debatt28 marsI Palle Borgströms svar anges att 70 procent av medlemmarna har högt förtroende och är nöjda med LRF. Detta föranleder förstås fler frågor om vad de 30 procent anser som inte är nöjda. Det skriver Sven-Arne Thorstensson, samhällsdebattör, Munkedal.

Ledare27 marsDet är bråttom att lösa ersättningsfrågorna och regelverket så att energin kan gå till att forma en bättre framtid. Precis som då skogsvårdsstyrelserna bildades för 120 år sedan. Det skriver Pär Fornling.

Debatt18 marsSituationen är likartad för LRF och Centerpartiet. Båda har hamnat i otakt med sina folkrörelser. Nu gäller det att återskapa förtroendet innan det är för sent. Det skriver Sven-Arne Thorstensson, samhällsdebattör, Munkedal.

Debatt18 marsOm Bovaer kan minska metanutsläppen  med 30 procent från mjölkproduktionen, vilket inte alls är bevisat, då kan det vara bra. Men jag tror att det är helt annan forskning som måste prioriteras för att livsmedelsproduktionen ska bli mer hållbar. Det skriver Per Hellstrand, Krylbo.

Nyhet12 marsSättet att beräkna lantbrukets klimatpåverkan riskerar att omöjliggöra produktionen. LRF-profilen Peter Borring vill ha en ny klimatmodell för lantbruket.

Debatt4 marsKornas klimatpåverkan genom metanutsläpp är en myt. Därmed faller också argumenten för att ta till åtgärder för att minska metanutsläppen från korna. Det skriver Lars Kamél, ägare av jordbruksmark och skog i Medelpad.

Debatt4 marsNaturvårdsverket vill genom sin nya vägledning trumfa in ett nytt verktyg i älgförvaltningen för att jägarna ska ha en rolig jakt. Samtidigt nonchalerar myndigheten andra mål. Det skriver Lisbeth Larsson, Tibro.

Debatt28 februariMin slutsats kvarstår att storskalig solkraft inte ger den el vi behöver och bidrar inte till en sann grön omställning men tar värdefull jordbruksmark i anspråk. Det skriver Per Ask, teknologie doktor och professor emeritus, Linköpings Universitet.

Debatt25 februariSolkraft har inga utsläpp när elen produceras, utan utsläppen uppstår när energi används för att tillverka solpanelerna. Det betyder att ju mer solkraft som finns i energisystemet, desto lägre blir utsläppen vid tillverkningen. Det skriver Madeleine van der Veer, verksamhetsledare, Nätverket för solparker.

Debatt21 februariDet är oklokt att bygga storskalig solkraft på jordbruksmark. Vi förlorar jordbruksmark som är viktig för vår livsmedelsförsörjning utan att få den el som vi egentligen behöver. Det skriver Per Ask, doktor i teknik och professor emeritus vid Linköping universitet.

Ledare20 februariUnder 25 år var det en framgångsrik strategi, Sverige höll EU borta från skogsfrågor. Men de senaste fem åren har den varit katastrofal. Det skriver Knut Persson.

Debatt19 februariOm Svenska kyrkan fortsätter bruka sina skogar som ett skogsbolag, och inte är beredda att avstå en bråkdel av sina intäkter för att ändra på det, får de göra det utan mina skattepengar. Det skriver Lars Axelsson, skogsägare och medlem i Svenska kyrkan.

Debatt19 februariInom kyrkan har samtal förts om kyrkans grundläggande värderingar med fokus på konkreta konsekvenser för förvaltningen av mark och skog. Vi konstaterar att det är ett par grundläggande faktorer är viktiga att ha med sig i debatten. Pether Nordin, civilekonom, och Eva Katarina Agestam, präst.

Ledare19 februariOgrundad journalistik och felaktiga inlägg i sociala medier kan snabbt eskalera. I det här fallet om bovaer riskerar det att svärta ner svensk mjölkproduktion, forskning och lantbruk i ett enda svep. Det skriver Anna Nilsson.

Debatt17 februariLäget i kyrkans skogar är bekymmersamt. Det stiften nu skyller skogsutredningen för, är tidigare av stiften egentillverkade synder. Det skriver Peter Lindgren, jägmästare, fotograf och organisationskonsult.

Debatt13 februariAlla insatser, från återvätning till krafttag för ökad tillväxt, bör vägas mot varandra för att få  mest klimatnytta per insatt krona. Det skriver Pär Fornling.

Debatt13 februariMiljömålsberedningens förslag angående återvätning bygger inte på "teoretiska modeller" utan på en lång rad mätningar i olika fältförsök. Slutsatsen är att det normalt är till fördel för klimatet att återväta bördig torvmark. Det skriver Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen.

Debatt6 februariBland de olika målkonflikter som ger bränsle åt skogsdebatten är den mellan skogens artrikedom och skogens klimatnytta förvånansvärt osynlig. Det skriver Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi och Peter Holmgren, skoglig doktor.

Ledare6 februariEn fingervisning på hur den svenska regeringen har börjat att byta taktik för att få större genomslag är det formaliserade samarbetet "For forest". Att knyta ett nära samarbete med ett så stort och tungt EU-land som Frankrike även inom skogsfrågor är givetvis en fjäder i hatten. Det skriver Anna Nilsson.

Ledare3 januariMedvetandet om att man behöver försöka anpassa skogen till ett mer dramatiskt klimat har ökat efter stormen Gudrun. Men det kommer att ta tid och blir ett mödosamt arbete. Det skriver Knut Persson.