Jämför jordbrukets klimatpåverkan med rätt referensvärden
Det vore rimligare att jämföra jordbrukets utsläpp med motsvarande naturliga ekosystem. Det skriver Gunnar Rundgren, konsult, författare och småbrukare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln: EUs klimatanalys ger inte hela bilden av Per Frankelius.
Så som klimatberäkningar görs idag kan jordbruket aldrig nå nollutsläpp av växthusgaser. Men istället för att ensidigt skylla på jordbruket bör kritiken i första hand riktas mot metoderna för klimatberäkningar. Man kan, som Per Frankelius gör i sin debattartikel, ha synpunkter på hur koldioxidutsläppen och upptaget räknas i jordbruket. Men det finns andra, i mitt tycke allvarligare brister, i hur jordbrukets klimatberäkningar görs.
Klimatpolitiken och klimatdebatten gör stor skillnad mellan antropogena (av människan orsakade) och naturliga utsläpp. För metan och lustgas räknas alla ”utsläpp” i jordbruket som antropogena. Men eftersom alla naturliga ekosystem också har utsläpp av metan och lustgas är detta inte rimligt.
Det är förvisso uppenbart att tillförseln av kväve i form av mineralgödsel leder till förhöjda utsläpp av lustgas jämfört med naturliga ekosystem, men som man räknar nu redovisas alla lustgasutsläpp från jordbruket som antropogena, oavsett vilka lustgasutsläpp som samma mark skulle haft utan jordbruk. Naturliga ekosystem släpper exempelvis ut lustgas i ungefär samma storleksordning som en naturbetesmark som betas av får eller kor. Likväl belastas djuren med dessa lustgasutsläpp.
Naturliga ekosystem släpper också ut stora mängder metan, från våtmarker, från idisslande djur och från en rad andra naturliga processer. Utsläppen från våtmarkerna är större än alla antropogena utsläpp av metan. När man dikar våtmarker för odling klassifieras utsläppen av koldioxid och lustgas som antropogena, men samtidigt minskar metanutsläppen från dessa marker betydligt, vilket inte räknas jordbruket tillgodo. En rik kärrmark kunde innan dikningen släppa ut 300 kilo metan per år enligt Skogsstyrelsens beräkningar.
Dessa utsläpp upphör med dikning. Om du sätter kor att beta marken räknas dessa kors utsläpp som antropogena, trots att de sammanlagda utsläppen av metan från marken minskat kraftigt. Det är knappast rimligt. De vilda djurens metanutsläpp räknas inte heller trots att det finns beräkningar av att utsläppen av metan från vilda djur innan massutrotningen var i ungefär samma storleksordning som de samlade utsläppen från dagens idisslare.
Det vore rimligare att jämföra jordbrukets utsläpp mot motsvarande naturliga ekosystem. Detta har inte bara betydelse för beräkning av jordbrukets andel av utsläppen utan är minst lika viktigt för hur utsläpp från olika produktionsformer inom jordbruket ska beräknas. Utsläppen av metan och lustgas från betesbaserade system blir med det perspektivet i det närmaste försumbara medan den intensiva uppfödningen av djur odlat foder har höga utsläpp, tvärtemot de beräkningsmodeller som används idag.
Gunnar Rundgren
Konsult, författare och småbrukare