Vi behöver en mer sansad klimatdebatt

Om Bovaer kan minska metanutsläppen med 30 procent från mjölkproduktionen, vilket inte alls är bevisat, då kan det vara bra. Men jag tror att det är helt annan forskning som måste prioriteras för att livsmedelsproduktionen ska bli mer hållbar. Det skriver Per Hellstrand, Krylbo.

Om Bovaer kan minska metanutsläppen  med 30 procent från mjölkproduktionen, vilket inte alls är bevisat, och att man kan visa att det inte har negativa konsekvenser på djur och människor efter 25 år, då kan det vara bra. Resultaten bör tas fram av en oberoende källa. Det skriver Per Hellstrand, Krylbo, i ett debattinlägg i Land Lantbruk. FOTO: ISTOCK

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Jag har sedan oljekrisen 1974 förstått att fossila bränslen är en stor fara för människor och djur. Allt sedan dess har jag arbetat inom de gröna näringarna med biodynamisk eller ekologisk produktion på olika håll i landet. Numer driver jag tillsammans med min familj en ekologisk besöksgård med naturturism i södra bergslagsområdet.

1. Sedan 1970-talet har jag varit kritisk till marknadskrafternas hämningslösa förbrukande av naturtillgångar, främst då fossil energi. Dock framgick det då i lantbruksekonomins grunder att naturtillgångar var en kostnad som skulle räknas med i företagsbudgeten. Idag när naturtillgångar används är de i princip gratis. Bovaer är en fossil produkt om än ett spårämne.

2. I en doktorsavhandling 2015 , "On the Value of Land", beskrivs detta. Men också hur foderindustrin i samband med övergången till ett nytt foderberäkningssystem, ser till att öka behoven av energi och protein till mjölkkor med cirka 10 procent. Enligt avhandlingen överutfodras dagens mjölkkor med 10 procent. Vad ger det för onödiga metanutsläpp?

3. SLU Future Food Reports 25 beskriver flera åtgärder för att minska mjölkens klimatpåverkan, bland annat att livscykelanalyser, LCA, ska kompletteras med en ekosystemtjänstanalys, analys av skördegap och bedömning av agromiljöindikatorer, för att mer rättvist bedöma mjölkproduktionens miljöpåverkan. Till det ska även läggas olika livsmedels näringstäthet om vi ska avgöra vilka livsmedel som är hållbara. Där beskrivs även resultat från 10-åriga mätningar av kolinlagring från växtodlingsgårdar jämfört med mjölkgårdar. Enligt dessa mätningar lagrar en ko som producerar 12 000 kilo mjölk per år ungefär 2600 kilo koldioxid som kol i marken. Något som LCA ofta inte kompenserar för i beräkningar.

4. En annan viktig miljöfaktor är att intensiv spannmålsodling i stor grad bidrar till minskad biologisk mångfald. I ovan nämnda rapport rekommenderas styrmedel för att mindre gårdar, helst med djur och mycket vall i växtföljden, ska kunna etableras i hela landet. Vilket är tvärt emot vad som sker i nuvarande rationalisering.

Om Bovaer kan minska metanutsläppen med 30 procent från mjölkproduktionen, vilket inte alls är bevisat, och att man kan visa att det inte har negativa konsekvenser på djur och människor efter 25 år, då kan det vara bra. Resultaten bör tas fram av en oberoende källa. Men jag tror att det är helt annan forskning som måste prioriteras för att livsmedelsproduktionen ska bli mer hållbar.

Om ovanstående åsikter innebär att jag är klimatskeptiker eller utan källkritik får andra bedöma, som jag ser det behöver vi en mer sansad klimatdebatt så att vi inte slår ut ”barnet med badvattnet”.

Per Hellstrand

Krylbo

Debatten om Bovaer kräver källkritik

Kornas klimatpåverkan genom metanutsläpp är en myt