Solparker inget hot mot jordbruksmarken

Eftersom dålig lönsamhet är ett av de största skälen till att lantbruk läggs ner, kan de extra intäkterna från att arrendera ut en del av marken för solbruk bidra till ett långsiktigt livskraftigt lantbruk. Det skriver Madeleine van der Veer, verksamhetsledare, Nätverket för solparker. 

Solpaneler vid landsväg med fält och skog i bakgrunden.
Den vanligaste anledningen till förlust av jordbruksmark är att marken överges på grund av låg lönsamhet och omvandlas till skog. Annan åkermark exploateras för byggnader, vägar och annan infrastruktur. En sådan omvandling av åkermarken är irreversibel, medan solparker i praktiken skyddar åkermarken så att den finns kvar för framtida behov. Det skriver Madeleine van der Veer, verksamhetsledare, Nätverket för solparker i ett debattinlägg i Land Lantbruk. FOTO: ISTOCK

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Replik på debattartikeln Sveriges totalförsvar behöver all odlingsbar yta av Marie-Louise Bodmar, Halland.

Marie-Louise Bodmar skriver i en replik att Sveriges totalförsvar behöver all odlingsbar yta tillgänglig och att solkraften inte behövs.

Vi delar Marie-Louise Bodmars uppfattning att den svenska jordbruksmarken är viktig och bör värnas, inte minst i tider av säkerhetspolitisk oro och klimatförändringar. Vi menar dock att solparker inte utgör ett hot mot jordbruksmarken.

Sveriges åkermark har de senaste hundra åren krympt med omkring 1,3 miljoner hektar. Den vanligaste anledningen till förlust av jordbruksmark är att marken överges på grund av låg lönsamhet och omvandlas till skog. Annan åkermark exploateras för byggnader, vägar och annan infrastruktur. En sådan omvandling av åkermarken är irreversibel, medan solparker i praktiken skyddar åkermarken så att den finns kvar för framtida behov.

Marie-Louise Bodmar ifrågasätter vårt påstående att solparker är en tillfällig installation, med hänvisning till en icke namngiven brittisk studie. Det är svårt att veta vad denna studie grundar sig på, men det är vanskligt att jämföra förhållanden i Storbritannien med de i Sverige. Förutsättningarna kan skilja sig kraftigt åt mellan länderna, såväl när det gäller marktyper och vegetation som avseende regelverk och tillståndsförfarande.

Mer relevant för våra förhållanden är slutsatser från Agrifood Economic Centre, ett samarbete mellan SLU och Lunds universitet. Agrifoods pekar på att solcellsutbyggnad som sker utan att marken hårdgörs, vilket innebär att ”försäkringsvärdet” för framtida livsmedelsproduktion inte går förlorat. Tvärtom menar de att solparker i kombination med jordförbättrande grödor, exempelvis vallodling, kan leda till en förbättring av markens produktionspotential.

Eftersom dålig lönsamhet är ett av de största skälen till att lantbruk läggs ner, kan de extra intäkterna från att arrendera ut en del av marken för solbruk bidra till att bibehålla ett långsiktigt livskraftigt lantbruk.

Att solkraften inte skulle behövas bör vara svårt att hålla med om för alla som drabbats av höga elpriser de senaste åren. En rapport från Sweco visar att utbyggnad av solkraften skulle minska elpriset lika mycket som motsvarande utbyggnad av kärnkraft eller havsbaserad vindkraft. 

Vi vet också att varje kilowattimme fossilfri energi behövs för att motverka klimatförändringarna – det allra största hotet mot livsmedelsförsörjningen.

Madeleine van der Veer

Verksamhetsledare, Nätverket för solparker

Läs mer: 

Sveriges totalförsvar behöver all odlingsbar yta

Solparker kan skapa dubbla nyttor