Göran Berglund

Man i arbetskläder sitter framför två kor i en ladugård.

borring1.jpg

Peter Borring, LRF Östergötlands tidigare regionordförande och växtodlare i Skänninge, fick vad han kallar ett uppvaknande i och med debatten som föregick införandet av Arlas klimatberäkningssystem.&nbsp;– Det finns seriös forskning som pekar i en mer neutral riktning när det gäller lantbrukets klimatpåverkan. Men denna vill lantbrukets egna organisationer av någon anledning inte ta till sig, säger Peter Borring.Rådande beräkningsmodell missgynnar lantbruket genom att inte ta hänsyn till att fotosyntesen binder kol. Peter Borring ser också dubbla måttstockar jämfört med andra verksamheter.– Biltillverkaren belastas inte med bilisternas utsläpp, så varför ska lantbruket belastas med konsumenternas utsläpp? Det är ologiskt att det räknas positivt att köra bil på en limpa när den har rötats till biogas men att det räknas negativt när den äts upp, menar Peter Borring.<h2>Bygger ofta på schabloner</h2>Livscykelanalyser (LCA) används ofta för att beräkna klimatpåverkan för en produkt eller tjänst. Men enligt Peter Borring tas ingen hänsyn till var i världen produktionen sker och hur den påverkar biologisk mångfald, odlingsmark och vattentillgång. Dessutom bygger den beträffande lantbruk ofta på schabloner eftersom avgången av klimatgaser är så svår att beräkna.

SÖDRA KARLEBY/SKÄNNINGE 250301Peter Borring, lantbrukareFoto: Åke Karlsson/Lantbruksbild

borring3.jpg

Inte heller har produktens näringsvärde någon betydelse för utfallet.– Därför blir det ett sluttande plan. Mjölk kommer enligt den här beräkningsmodellen aldrig att bli mer klimatsmart än Coca-Cola trots att den innehåller så oerhört många fler näringsämnen. Men fördelarna fångas inte upp av beräkningsverktygen, säger Peter Borring.Ytterligare en faktor som har stor påverkan är att metan, som är den växthusgas som lantbruket i första hand avger, räknas om till koldioxidekvivalenter. Det ger en felaktig bild eftersom utsläppsvärdet för metan inte motsvarar uppvärmningsvärdet.– Kompetensen kanske finns hos LRF – men finns viljan? För min del blir den här motionen ett lackmustest på om LRF är min organisation, om det är LRF som står upp för bönderna. För vem ska annars göra det? frågar sig Peter Borring.<h2>Annat beräkningssystem</h2>Han är medveten om vilket motargumentet kommer att bli; att man inte kan använda sig av ett annat beräkningssystem än det som används i övrigt. Eller att det i ett land som Sverige är jobbigt att bryta mot konsensus och ändå få vara med i diskussionen.

SÖDRA KARLEBY/SKÄNNINGE 250301Peter Borring, lantbrukareHär har han sällskap av en av grannens köttdjur.Foto: Åke Karlsson/Lantbruksbild

borring12.jpg

– Jag skulle tro att 95 procent av de som verkar inom jord- och skogsnäringen rent principiellt ställer upp på vår motion. Sedan är frågan om våra förtroendevalda har modet att driva frågan. För den kan inte lämnas till proffstjänstemän som mest umgås med andra proffstjänstemän, säger Peter Borring.Victoria Olsson, hållbarhetschef på Arla Sverige, har läst motionen som cirkulerar inom flera LRF-regioner och förväntas landa på riksförbundsstämman.– Det finns många intressanta poänger i den och jag förstår frustrationen när korna målas ut som miljöbovar och jämställs med annan industri, säger Victoria Olsson.

<a href="https://www.landlantbruk.se/frustration-over-berakningssystem-lantbrukets-utmaningar">LÄS MER: Hållbarhetschefer förstår frustationen</a>

<h2>Nya modeller på gång</h2>Hon berättar att det är på gång modeller som räknar på lantbrukets positiva effekter för klimatet. Från och med nästa år hoppas Arla att ha med kolinlagring som en pluspost i gårdens klimatberäkning, till att börja med utifrån en schablonsiffra men i framtiden förhoppningsvis utifrån reella provtagningar.Victoria Olsson säger att hon kommer att följa LRF-motionen med stort intresse.– Den får naturligtvis ha sin gång i den demokratiska processen. Om frågan ska drivas är det bättre att det görs av LRF än av enskilda företag, tycker hon.

borring7.jpg

<h3>LRF-motionen i sammanfattning</h3>• LRF ska i samhällsdebatten tydliggöra skillnaden på lantbrukets brutto- och nettoutsläpp.• LRF ska initiera och driva samhällsdebatt som beskriver olika klimatgasers värme- och utsläppsvärde och därmed klimatpåverkan på kort och lång sikt.• LRF ska synliggöra de forskare och den kunskap som finns inom etablerad klimatvetenskap som stärker medlemmarnas perspektiv om olika klimatgasers värmevärde.• LRF ska säkerställa intern kompetens i att beräkna och kommunicera klimatfrågorna på ett sätt som tydliggör komplexiteten i klimatpåverkan från olika klimatgaser.&nbsp;&nbsp;&nbsp;• Motionen ska i sin helhet sändas vidare till LRFs riksförbundsstämma.

LÄS MER:<a href="https://www.landlantbruk.se/frustration-over-berakningssystem-lantbrukets-utmaningar">Hållbarhetschefer förstår frustrationen</a><a href="https://www.landlantbruk.se/hallbarhetsforelasning-for-gymnasieelever-med-borring">Peter Borring pratar hållbarhet med gymnasieelever</a>

Nuvarande sätt att beräkna lantbrukets klimatpåverkan riskerar på sikt att omöjliggöra produktionen. Därför vill LRF-profilen Peter Borring att branschen gör ett omtag.– Vem ska stå upp för bönderna om inte LRF gör det, säger han.

Sättet att beräkna lantbrukets klimatpåverkan riskerar  att omöjliggöra produktionen. LRF-profilen Peter Borring vill därför att branschen gör ett omtag. "Vem ska stå upp för bönderna om inte LRF gör det", säger han.

Borring: "Dags att LRF står upp för bönderna i klimatdebatten"

Lantbruk missgynnas i klimatberäkningar. Borring ifrågasätter logiken att låta konsumentens utsläpp belasta jordbruket.

Borring: "Dags att LRF står upp för bönderna i klimatdebatten"

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera