Min kritik handlar inte om att minska skogens roll, utan om att höja värdet av det vi tar ut och säkerställa att skogen fortsätter leverera både klimatnytta och biologisk mångfald över tid. Det skriver Fredrik Möller, Fightcotwo / EchotechAi.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln: Skogsindustrin är en väg framåt av Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.
Tack för repliken. Jag delar uppfattningen att skogsbruket är centralt för Sverige – ekonomiskt, socialt och i klimatomställningen. Just därför är frågan om hur vi använder skogsresursen avgörande. Min kritik handlar inte om att minska skogens roll, utan om att höja värdet av det vi tar ut och säkerställa att skogen fortsätter leverera både klimatnytta och biologisk mångfald över tid. Det stämmer att den totala skogsvolymen ökat sedan början av 1900-talet. Men volym är inte detsamma som ekologisk funktion. Forskning från SLU, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen visar tydligt att biologisk mångfald minskar i produktionslandskapet, att andelen äldre och flerskiktade skogar sjunker och att skogens kolupptag nu planar ut. Under delar av omloppstiden är det brukade skogslandskapet till och med en nettokälla till utsläpp. Det här är inte en fråga om träd planteras eller inte – utan om vilken typ av skog vi skapar.
När man säger att ”vi planterar fler träd än vi avverkar” låter det som ett argument för hållbarhet. Men att ersätta komplex naturskog med en enhetlig monokultur är som att byta en blomsteräng mot en gräsmatta. Det blir fler strån men färre arter, färre funktioner och mindre motståndskraft över tid. Sverige har fortfarande en av världens starkaste skogstillgångar, men den används huvudsakligen till lågförädlade produkter: massaved, pappersfiber, kartong och bioenergi. Vi säljer råvara med låga marginaler och köper tillbaka förädlade produkter med höga. Samtidigt växer konkurrensen från bland annat Sydamerika, där snabbväxande eukalyptusplantager och effektiv massaindustri levererar till lägre kostnad. Om Sverige fortsätter konkurrera med volym riskerar vi att förlora både marknad och ekonomi.
Vägen framåt är därför inte mindre brukande, utan smartare brukande. Det innebär att öka andelen värdeskapande skogar: mer selektiv avverkning där det är lönsamt, längre omloppstider där det ger kvalitet, satsningar på inhemsk vidareförädling, samt återuppbyggnad av blandskogar och flerskiktade bestånd. Det innebär också att införa fungerande betalningsmodeller för kolsänkor och andra ekosystemtjänster. I Sverige har vi länge byggt ekonomin på volym – men för markägaren är det inte mängden virke som skapar värdet, utan kvaliteten. Ett träd som får växa längre och utveckla bättre stamform och densitet kan vara värt flera gånger mer än en snabbväxande massavedstam. Mindre volym kan alltså ge högre netto per hektar. Det är mer lönsamt, samtidigt som det stärker både klimatet och ekosystemen.
Ett skogsbruk som bygger värde, inte volym, skapar högre avkastning, minskar konflikter och stärker skogens långsiktiga förmåga att leverera det vi faktiskt behöver.
Skogsindustrin behövs. Men affärsmodellen behöver förnyas. Det är där min kritik ligger.
Fredrik Möller
Fightcotwo / EchotechAi
FightCOtwo är ett företag som erbjuder lösningar till skogsägare för bevarande, kolinlagring, biologisk mångfald och sociala värden.
