Ledare

LedareJag vet inget bättre ord än frontalkrock för att beskriva relationen mellan oss som brukar skogen och de som tycker att vi förbrukar den. Men om vi tror att vi vunnit när det inte finns någon i mötande fil så lurar vi oss själva. Det skriver Susanne Öberg.

LedareNär världen omkring oss vänder sig bort från handel måste vi själva kunna stå stadigt i vår egen livsmedelsproduktion. Hur det annars kan gå riskerar vi snart att få se i USA. Det skriver Ella Li Jennersjö.

LedareSedan ungefär tio år tillbaka växer den svenska skogen allt mindre. Att vi inte vet mer om varför basen för en så här viktig del av svensk ekonomi sviktar är genant för skogslandet Sverige. Det skriver Knut Persson.

LedareDen planerade fusionen under rådande politisk oro och ekonomisk instabilitet för att säkra en stark framtida mjölkproduktion kan vara ett genidrag. Det skriver Anna Nilsson.

LedareUtmaningen för Anna Karin Hatt är att få alla att inse att svensk försörjningsförmåga är en av de främsta framtidsutmaningarna och inte ett särintresse för en krympande bondekår. Det skriver Anna Nilsson.

LedareOm skogsmark enligt den svenska staten inte får brukas så bör den också bära ansvaret för omkostnaderna och förlorad inkomst. Svårare än så är det inte. Det skriver Anna Nilsson.

LedareHur mycket regelförenklingar som än genomförs så blir det svårt att lösa problematiken kring lantbrukares psykiska ohälsa om inte lönsamheten på våra gårdar ökar. Det skriver Ella Li Jennersjö.

LedareDe stora skogsbolagen är inte enbart är i aktivisternas kikarsikte för att de är stora. De har valt dem för att de är det lättaste bytet i jakten på att stänga ner det svenska skogsbruket. Det skriver Susanne Öberg.

LedareI Danmark "vanns inte striden" av att lantbruket införde nya definitioner på tekniska utsläppsbegrepp. Det skulle förmodligen har inneburit att sparka för långt i från målet. Det skriver Christian Juel Jørgensen, ekonomiredaktör på Landbrugsavisen i Danmark.

LedareDet är bråttom att lösa ersättningsfrågorna och regelverket så att energin kan gå till att forma en bättre framtid. Precis som då skogsvårdsstyrelserna bildades för 120 år sedan. Det skriver Pär Fornling.

LedareVi är många som hade hoppats på något stort. I stället blev Livsmedelsstrategin 2.0 ett luftslott utan mål. Det skriver Anna Nilsson.

LedareTimmerbrist är därför en faktor som kommer att bli viktig för kooperationen. Att Södra i den situationen väljer att sälja sitt skogsinnehav i Baltikum, främst Lettland, är lite märkligt. Det skriver Knut Persson.

LedareDet har snart gått ett år sedan Livsmedelsstrategin 2.0 skulle ha presenterats. Slutsatsen är att det helt enkelt inte är politiskt prioriterat. Det skriver Anna Nilsson.

LedareForskning och kompetens på minröjning i skogsmark behövs, inte minst med tanke på ett skogslands försvarsförmåga som vårt. Det skriver Anna Nilsson.

LedareAtt EU-kommissionens nya vision för jordbruket är välförankrad i lantbrukarnas egna upplevelser känns som en frisk fläkt. Men utan en stadig ekonomisk grund kommer den inte gå att genomföra. Det skriver Ella Li Jennersjö.

LedareDet är ingenting annat än absurt att ett mjölkföretag inte har samma värde och lika rättigheter som en skidanläggning. Rättvisa och jämlikhet inom äganderätten behöver skipas för hela landets bästa. Det skriver Anna Nilsson.

LedareEfter nästan 100 år har spelplanen förändrats för skogsägarföreningarna. De näringspolitiska frågorna är förvisso plågsamt lika, men virkesmarknaden är olik. Det skriver Pär Fornling.

LedareIbland behöver stridsyxor och politiska skiljelinjer läggas åt sidan för att uppnå ett större syfte. Det här ett sådant tillfälle. Det skriver Anna Nilsson.

LedareFrämjande av nyetableringar och ägarskiften bör ingå i den nya Livsmedelsstrategin 2.0. Utan nya lantbrukare kan vi knappast hoppas på en högre självförsörjningsgrad i framtiden. Det skriver Ella Li Jennersjö.

LedareUnder 25 år var det en framgångsrik strategi, Sverige höll EU borta från skogsfrågor. Men de senaste fem åren har den varit katastrofal. Det skriver Knut Persson.