En beteslagstiftning vid vägs ände

Det blir ingen förändring av det världsunika svenska beteslagkravet. Längre än så här kommer vi inte i den här frågan just nu. Det skriver Anna Nilsson. 

Kvinna i landskap med kor och grusväg.
En lantbrukare fattar ständigt mängder av beslut varje dag. Svenska bönder behöver få ett större mandat att själva avgöra vad som är bäst för sina djur. Det skriver Anna Nilsson. FOTO: JOACHIM GRUSELL & ISTOCK

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Det blir ingen förändring av det världsunika svenska beteslagkravet för mjölkkor. Det var en av flera nyheter inför höstbudgeten för 2026 som landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) meddelade på en pressträff i dag. Frågan har varit i hetluften sedan Elisabeth Nilsson presenterade utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion i augusti i förra året. Ett av utredningens förslag var att lantbrukare med mjölkkor i lösdrift själva skulle få bestämma när korna skulle vara på bete i större utsträckning än idag.

Land Lantbruk har rapporterat om den politiska splittring som finns i frågan, där främst Liberalerna har motsatt sig en förändring. Landsbygdsministern betonade på dagens pressträff att beteskravet inte kommer att avskaffas under den här mandatperioden, men att Kristdemokraterna står fast vid att de anser att beteslagstiftningen ska moderniseras. I stället för en lagändring är förslaget i höstbudgeten att mjölkbönder får en betesersättning på 1000 kronor per mjölkko. Enligt Peter Kullgren finns inte syftet att förändra beteslagstiftningen kvar sedan EU-kommissionen har öppnat upp för att tillåta ersättning även för nationella lagkrav. Något som dock ännu inte är beslutat.  

Dagens besked var ingen överraskning, Lantbrukspodden efor tidigare att det inte skulle finnas politisk majoritet för att få igenom en förändrad lagstiftning. LRF fortsätter att driva frågan om behovet av en mer flexibel betesdrift för att vända den negativa trenden med allt färre mjölkgårdar.  

Längre än så här kommer vi inte i den här frågan i Sverige just nu. Opinionen mot att förändra beteslagstiftningen har varit stark med namninsamlingar och utspel. Ett exempel på laddningen i frågan var att "rätten för kor att beta utomhus på somrarna blir kvar" gick ut som huvudnyhet i Sveriges Radio Ekots lunchsändning klockan 12.30, precis efter ovan nämnda presskonferens. Nästa riksdagsval närmar sig, påverkansarbetet från organisationer med olika drivkrafter har varit intensivt och gruppen primärproducenter är liten. 

Det är givetvis glädjande att lantbruksfrågor kommer högt upp på agendan när regeringen presenterar sina satsningar inför höstens budget. Det är välkommet att staten tar ett övergripande ansvar för svensk livsmedelsproduktion och vill kompensera för ett lagkrav som innebär merkostnader för svenska bönder. Men ett ersättningssystem rör sig inte lika fort som marknaden.  

En lantbrukare fattar dagligen ständigt mängder av beslut. Svenska bönder behöver få ett större mandat och högre tilltro att själva avgöra vad som är bäst för sina djur. 

Läs mer: 

Ny ersättning i stället för slopat beteskrav

”Syftet med att förändra lagstiftningen finns inte kvar”

”Missar vi detta kommer produktionen att ligga utomlands”

LRF: ”Fortsatt behov av flexibel beteslag”

”Vi vill inte ha mer bidrag utan frihet”

Regeringen vill miljardinvestera i beredskapslager