Regeringen har somnat i skogen
Med ett starkare skydd skulle den juridiska villervallan där skogsägare fått avverkningsförbud utan ersättning från staten inte kunnat upprepas. Det skriver Knut Persson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Regeringen pratar gärna väl om skogen och dess stora betydelse. Man vill slå vakt om ett producerande skogsbruk, stärka äganderätten och skapa tydliga och begripliga regler kring artskyddet.
När nu tre av mandatperiodens fyra år har gått kan man undra hur det praktiska arbetet går. Vilka förändringar av skogspolotiken har regeringen genomfört? I stort sett inga är tyvärr svaret. Det finns några mindre justeringar, men i huvudfrågorna har ingenting hänt.
Beror det på att landsbygdsminister Peter Kullgren är lat, eller på att han inte klarar av att styra departementet så att propositioner blir skrivna och riksdagen kan fatta beslut? Antagligen inte, är svaret på båda frågorna. Men det är lite av ett mysterium att så lite har hänt.
Frågar man regeringen får man antagligen svaret att det tar tid att genomföra förändringar. Det står till och med i grundlagen att frågor ska beredas, och det betyder oftast att det ska göras en utredning och att resultatet ska skickas på remiss.
Att regering och riksdag inte fattar beslut på lösa grunder ska vi slå vakt om. Det räcker att titta på USA för att se vad som händer om olika hugskott verkställs direkt.
Man kan tycka att fyra år är en ganska lång tid, men om något ska bli gjort under en mandatperiod kräver det att man sätter igång direkt. Regeringen tillträdde i oktober 2022, och det tar självklart lite tid att skriva direktiv och hitta en lämplig utredare. Men i början av 2023 borde allt varit klart för att starta den större skogsutredningen. Men det tog ytterligare ett år, först i februari 2024 tillsattes utredningen.
Den har arbetat i rekordfart och kom med ett första betänkande i december och ska vara helt klar nu i augusti. Utredningen verkar ha gjort ett bra jobb, men frågan är hur mycket regeringen hinner få igenom riksdagen.
I grundlagskommittén arbetade LRF och flera partier för förändringar som skulle stärka äganderätten. Med ett starkare skydd skulle den juridiska villervallan där skogsägare fått avverkningsförbud utan ersättning från staten inte kunnat upprepas. Men äganderätten kom aldrig med i slutbetänkandet, den viktiga profilfrågan blev att ett svenskt medborgarskap ska kunna återkallas.
Justitieminister Gunnar Strömmer har insett att äganderätten är viktig och har tillsatt en ny utredning. Men något beslut kommer inte att tas före valet, och med bestämmelserna för grundlagsförändringar kan en eventuell lagändring genomföras först efter valet 2030.
Nu måste regeringen lägga in en betydligt högre växel om något viktigt i skogspolitiken ska bli klart före valet. En regering ska inte bedömas efter vad den säger, utan för vad den har gjort.