Lita på svenska bönder
Svenska bönder behöver få ett större mandat och högre tilltro från våra beslutsfattare att själva avgöra vad som är bäst för sina djur. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Det blir ingen förändring av det världsunika svenska beteslagkravet för mjölkkor. I stället är förslaget att mjölkbönder ska erbjudas 1000 kronor per mjölkko i en betesersättning, som en av flera satsningar i regeringens höstbudget för 2026. Frågan har varit i hetluften sedan Elisabeth Nilssons utredning om en konkurrenskraftig animalieproduktion presenterades i augusti i förra året. Enligt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) finns inte längre syftet att förändra beteskravet kvar sedan EU-kommissionen har öppnat upp för att tillåta ersättning även för nationella lagkrav. Något som dock ännu inte är beslutat.
Beskedet kom inte som en överraskning. Den politiska splittringen har varit öppen. Opinionen mot att förändra beteslagstiftningen har varit stark med namninsamlingar och utspel. Liberalerna jublade i sociala medier och gick ut med att beteskravet nu blir kvar tack vara dem. Peter Kullgren betonade på en pressträff att beteskravet inte kommer att avskaffas under den här mandatperioden, men att Kristdemokraterna står fast vid att de anser att beteslagstiftningen behöver moderniseras.
Längre än så här kommer vi inte i den här frågan i Sverige just nu. Riksdagsvalet närmar sig. Påverkansarbetet från organisationer med olika drivkrafter har varit intensivt. Gruppen primärproducenter är liten. Det har varit enklare att förmedla en svartvit bild om att kor kommer att låsas in än att klarögt se över hur svenskt lantbruk ska kunna utvecklas. Förhoppningsvis frodas.
Det är välkommet att staten tar ett övergripande ansvar för svensk livsmedelsproduktion, börjar bygga upp beredskapslager och driva en politik som gynnar lantbruk i hela landet. Men ett ersättningssystem rör sig inte lika fort som marknaden. Det är en lynnig tidsbegränsad morot som ingen vågar kalkylera ett stallbygge i mångmiljonklassen på. Och om ett djurslag ska premieras för lagkrav som är en konkurrensnackdel, då borde väl andra också kompenseras? Dikor ska inte få ta del av den här ersättningen, trots att det råder nötköttsbrist, det skulle behöva göras ägarskiften och hundratusentals kor kommer att efterfrågas för att hålla marker öppna enligt naturrestaureringslagen. Grissvansar, kycklingfötter och lamm-mular är också värda kompensation. Även om det bästa är att de mervärderna värderas högt på marknaden som kvitto för god djurvälfärd och stora miljöinsatser.
En lantbrukare fattar dagligen ständigt mängder av beslut. Svenska bönder behöver få ett större mandat och högre tilltro från våra beslutsfattare att själva avgöra vad som är bäst för sina djur.