Ledare

LedareEtt läckt dokument publicerat i Financial Times visar det som kan vara slutet för den gemensamma jordbrukspolitiken. Den nuvarande utformningen är helt enkelt inte anpassad för ett eventuellt inträde för den agrara draghästen Ukraina. Det skriver Samuel Bäckelin.

LedareOm vi på allvar ska kunna möta den ökade risken för omfattande framtida skogsbränder, så är en välfungerande krisorganisation ett måste. Att MSB behöver förstärkningsresurser i form av luftburet släckande stöd med flygplan och helikoptrar är uppenbart. Det skriver Anna Nilsson.

LedareUnga bönder vill ha och behöver lika rättigheter som alla andra i det svenska samhället. Det skriver Sara Adlers.

LedareMötet mellan landskapsarkitekter och jägmästare är nyckeln. De förstnämnda vet hur man gör miljön inbjudande, jägmästarna vet hur skogen utvecklas dynamiskt. Det skriver Pär Fornling.

LedareDet ska inte behövas ett krig för att försörjningsberedskap ska få en hög och omedelbar politisk prioritet även i Sverige. Våra beslutsfattare behöver agera medan tid ännu finns. Det skriver Anna Nilsson.

LedareFör att politiken ska fungera måste den vara begriplig och inte ett töcken av detaljregleringar. Det är enklare att även fortsatt räkna på hela landets virkesförråd. Det skriver Pär Fornling.

LedareEn bra definition av dårskap är att göra samma sak gång på gång och förvänta sig olika resultat. Allt för ofta är det svenska jordbruket på mottagarsidan av detta. Det skriver Ester Hertegård.

LedareArtskyddsfrågan måste sluta vara ett juridiskt lotteri. Vad som gäller med ersättning till skogsägare för utebliven avverkning behöver styras upp en gång för alla. Det skriver Anna Nilsson.

LedareDet försvinner en hektar åkermark i timmen i Sverige idag. Trots detta är jordbruksmark inte betraktat som ett svenskt riksintresse. Det skriver Sara Adlers.

LedareSkogsindustrierna och skogsägarna har motsatta intressen när det gäller virkespriserna. Det är en dragkamp som lever sitt eget liv. Branschorganisationens nya framtidslöften är en bra sammanfattning för att stärka och utveckla hela skogsbranschen i en gemensam ambition. Det skriver Knut Persson.

LedareEkologiskt har varit ett draglok för premiumsegmentet, och tuffare tider riskerar att drabba även lokalproducerade och svenskproducerade livsmedel i större utsträckning. Det skriver Anna Nilsson.

LedareI förra årets tongivande bok "Skogslandet" har författaren och DN-journalisten Lisa Röstlund inte mycket gott att säga om arbetet med att få fram träd med bättre egenskaper, och liknar förädlingen med "nötkreaturet Belgian blue" i ett citat. Argumentationen känns extremt främmande. Det skriver Pär Fornling.

LedareDebatten om glyfosat handlar om något större än bara det kemiska medlet i sig. Den handlar om tilliten till vetenskapen som riskerar att urholkas och det politiska maktspel som får följder långt utanför jordbrukspolitiken. Det skriver Samuel Bäckelin.

LedareVår gamla jordförvärvslag är kanske den enskilt viktigaste anledningen till dagens utarmade landsbygd. Någon gräns är ändå rimlig, men det finns anledning att titta över dagens regelverk. Det skriver Pär Fornling.

LedareFrågan är varför klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) konsekvent vägrar att bli intervjuad av specialreportar på en facktidning för lantbrukare och skogsägare, om ett lagförslag där konsekvenserna ser ut att bli minst sagt dramatiska för näringarna. Det skriver Anna Nilsson.

LedareDen finländska skogsmarschen har arrangerats runtom i Finland i över 70 år. Vad hindrar den svenska skogsägarrörelsen från att vara proaktiva och ta initiativet till en riksomfattande kraftsamling - för och i skogen? Det skriver Anna Nilsson.

LedareAtt de unga lantbrukarna får ta del av inkomststödet är viktigt och nödvändigt, men att alla andra blir exkluderade kan definitivt bli problematiskt. I kristider är åldersdiskriminering det sista som behövs. Det skriver Sara Adlers.

LedareDen afrikanska svinpesten är främst ett hot mot svensk grisproduktion. Men restriktionerna kommer att få stor effekt även för skogsbruket i ett stort område, som drabbas extra hårt för hela Sveriges bästa. Det skriver Knut Persson.

LedareLetar man efter en nyhetsartikel som i positiva eller ens neutrala ordalag beskriver arbetet på ett slakteri får man leta länge. Att göra det lättare för svenska slakterier att existera är att göra djuren en tjänst. Det skriver Ester Hertegård.

LedareEn levande och fungerande landsbygd med kulturella rötter. Det finns anledning för skogsägarföreningarna att också inkludera de frågorna, i synnerhet då landsbygden närmast försvunnit från den politiska agendan. Det skriver Pär Fornling.