Det återstår förstås att syna korten från EU, forskningen och skogsutredningen. Men nu finns det iallafall grund för att tro på att vårvindarna håller på att vända debatten och insikten om nyttan av att aktivt bruka skogen får fäste. Det skriver Pär Fornling.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
I år är det gott om tidiga vårtecken. Knappt hade hasseln började blomma förrän en förvånansvärt ljum vårvind från Bryssel förde med sig EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till Stockholm den 19 januari. Värdar för besöket var den finska och svenska skogsindustrin. Man måste säga att hon verkade allmänt positiv till brukandet av skogen och nyttan av att ersätta fossila produkter med trä. Något helt annat än att passivt lämna skogen för att lagra kol.
En knapp vecka därefter framträdde våra EU-parlamentariker vid konferensen "Wood Be Better". Det finns nu en insikt om att skogen är en fråga för EU. Något helt annan än den skogliga beröringsskräcken med EU under flera år efter medlemskapet. Inte minst parlamentarikerna Emma Wiesner (C) och Jessica Polfjärd (M) lyfte fram väsentliga frågor.
EU-valet i början av juni är viktigt. Det finns all anledning att konfrontera kandidaterna med frågor om skogsbruk - och att rösta.
Den 5 februari offentliggjorde Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ett bidrag till skoglig forskning på över en kvarts miljard kronor. Det handlar om grundläggande forskning för att kombinera aktivt brukande och biologisk mångfald. Det är fullt möjligt. Lösningen är inte att passivt backa in i framtiden genom att göra ingenting. Lösningen är tvärtom göra mer och bättre.
Några dagar därefter presenterades den nya skogsutredningen med förvånansvärt klara direktiv. Aktivt skogsbruk ska öka tillväxten, trä är ett bra medel för att fasa ut fossila produkter och Sverige ska kliva ner från åskådarplatsen och vara aktivt i EUs skogliga arbete.
Utredare Göran Örlander har en bred erfarenhet inom skog och forskning. Till hans meritlista hör förmågan att förklara och förmedla skoglig kunskap på ett pedagogiskt sätt, vilket inte minst var en tillgång då han byggde upp Asa försökspark.
Det är också avgörande egenskaper för att förankra och förklara kommande förslag. Miljöaktivister har redan kritiserat den kommande utredningen, men det är ingen idé att fastna i det faktaresistenta skyttegravskriget. Nu handlar det om att nå ut till den breda allmänheten.
Dessutom är det väsentligt att engagera och förankra arbetet i referensgruppen med representanter från olika riksdagspartier om knyts till utredningen.
Frågan om artskyddet behandlas, enligt regeringen, i en egen utredning. Det kan vara en fördel, förutsatt att det går fort och löser den förlamande problematiken.
Det återstår förstås att syna korten från EU, forskningen och utredningen. Nu finns i alla fall grund för att tro på att vårvindarna håller på att vända debatten och insikten om nyttan av att aktivt bruka skogen får fäste.
Pär Fornling
