Regelverket måste göras om från grunden

En av anledningarna till missnöjet som gjorde att de stora bondeprotesterna blossade upp i Europa under de senaste veckorna är den upplevda regelbördan. En börda som har vuxit under de senaste åren i takt med utvecklingen av ett allt mer komplicerat regelverk. Som svar på missnöjet har EU-kommissionen presenterat ett förenklingspaket för att lyfta den administrativa tyngden från EUs lantbrukares axlar.

De föreslagna åtgärderna i förenklingspaketet visar på att EU-kommissionen har lyssnat på kritiken från medlemsländerna, lantbrukarorganisationer och EU-parlamentets Jordbruksutskott. Ett av förslagen är att antalet kontroller på gårdsnivå ska minskas. Ett annat är att lantbrukare som inte kan uppfylla lagkraven på grund av oförutsedda kriser som exempelvis översvämningar eller torka inte ska straffas. Men om lantbrukarnas lönsamhet och position i livsmedelskedjan ska stärkas på riktigt så räcker det inte med symboliska lättnader – regelverket behöver göras om från grunden. 

Det är en positiv utveckling att beslutsfattare i Sverige och EU i högre grad tycks ha börjat involvera lantbrukare i lagstiftningsarbetet. Det är tydligt att det behövs diskussion och lyhördhet från båda parter för att branschens långsiktiga utveckling ska vara hållbar. Förhoppningsvis är det närmare samarbetet mellan beslutsfattare och lantbrukare en trend som är här för att stanna.

På ett sätt kan det verka paradoxalt att hårda regelkrav på miljö och klimat kan vara det som hindrar lantbruk från att ha den lönsamhet som krävs för att göra hållbara investeringar. Det behövs göras en ordentlig översyn av vad som ger bäst resultat: tvingande åtgärder som lagar eller frivilliga åtgärder som motiveras med ersättningar eller förmåner för att uppnå särskilda mål. Här är svenska projekt som Greppa näringen ett solskensexempel. 

Att förenkla administrationen är centralt för att lantbruksföretag ska ha den tid och de resurser som krävs för att på ett gynnsamt sätt rusta sig för framtidens utmaningar. Lantbrukare måste få möjligheten till att ge förslag på regelförändringar, men det gäller också att ta chansen. 

Ett snårigt regelsystem påverkar inte bara lantbrukarnas vardag, utan även företagens lönsamhet och den inhemska försörjningsförmågan. För att branschen ska vara attraktiv och locka en yngre generation krävs det att den administrativa bördan inte bromsar ett aktivt företagande. 

Det är trots allt lantbrukarna som besitter expertkunskapen om vad som fungerar och inte fungerar på den egna gården. Det är något som förenar även över nationsgränser. 

Samuel Bäckelin