Ledare

LedareEn bra definition av dårskap är att göra samma sak gång på gång och förvänta sig olika resultat. Allt för ofta är det svenska jordbruket på mottagarsidan av detta. Det skriver Ester Hertegård.

LedareArtskyddsfrågan måste sluta vara ett juridiskt lotteri. Vad som gäller med ersättning till skogsägare för utebliven avverkning behöver styras upp en gång för alla. Det skriver Anna Nilsson.

LedareDet försvinner en hektar åkermark i timmen i Sverige idag. Trots detta är jordbruksmark inte betraktat som ett svenskt riksintresse. Det skriver Sara Adlers.

LedareSkogsindustrierna och skogsägarna har motsatta intressen när det gäller virkespriserna. Det är en dragkamp som lever sitt eget liv. Branschorganisationens nya framtidslöften är en bra sammanfattning för att stärka och utveckla hela skogsbranschen i en gemensam ambition. Det skriver Knut Persson.

LedareEkologiskt har varit ett draglok för premiumsegmentet, och tuffare tider riskerar att drabba även lokalproducerade och svenskproducerade livsmedel i större utsträckning. Det skriver Anna Nilsson.

LedareI förra årets tongivande bok "Skogslandet" har författaren och DN-journalisten Lisa Röstlund inte mycket gott att säga om arbetet med att få fram träd med bättre egenskaper, och liknar förädlingen med "nötkreaturet Belgian blue" i ett citat. Argumentationen känns extremt främmande. Det skriver Pär Fornling.

LedareDebatten om glyfosat handlar om något större än bara det kemiska medlet i sig. Den handlar om tilliten till vetenskapen som riskerar att urholkas och det politiska maktspel som får följder långt utanför jordbrukspolitiken. Det skriver Samuel Bäckelin.

LedareVår gamla jordförvärvslag är kanske den enskilt viktigaste anledningen till dagens utarmade landsbygd. Någon gräns är ändå rimlig, men det finns anledning att titta över dagens regelverk. Det skriver Pär Fornling.

LedareFrågan är varför klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) konsekvent vägrar att bli intervjuad av specialreportar på en facktidning för lantbrukare och skogsägare, om ett lagförslag där konsekvenserna ser ut att bli minst sagt dramatiska för näringarna. Det skriver Anna Nilsson.

LedareDen finländska skogsmarschen har arrangerats runtom i Finland i över 70 år. Vad hindrar den svenska skogsägarrörelsen från att vara proaktiva och ta initiativet till en riksomfattande kraftsamling - för och i skogen? Det skriver Anna Nilsson.

LedareAtt de unga lantbrukarna får ta del av inkomststödet är viktigt och nödvändigt, men att alla andra blir exkluderade kan definitivt bli problematiskt. I kristider är åldersdiskriminering det sista som behövs. Det skriver Sara Adlers.

LedareDen afrikanska svinpesten är främst ett hot mot svensk grisproduktion. Men restriktionerna kommer att få stor effekt även för skogsbruket i ett stort område, som drabbas extra hårt för hela Sveriges bästa. Det skriver Knut Persson.

LedareLetar man efter en nyhetsartikel som i positiva eller ens neutrala ordalag beskriver arbetet på ett slakteri får man leta länge. Att göra det lättare för svenska slakterier att existera är att göra djuren en tjänst. Det skriver Ester Hertegård.

LedareEn levande och fungerande landsbygd med kulturella rötter. Det finns anledning för skogsägarföreningarna att också inkludera de frågorna, i synnerhet då landsbygden närmast försvunnit från den politiska agendan. Det skriver Pär Fornling.

LedareIfall den afrikanska svinpesten får ytterligare fäste i Sverige så skulle det vara förödande för svensk grisnäring, lantbruksbranschen och samhället i stort. Frågan är varför det måste krävas en kris av detta slag för att samhällets alla nivåer ska vakna på riktigt. Det skriver Anna Nilsson.

LedareEnergikrisen har gjort skogsbränsle hett igen. Om skogsbruk ska vara ett seriöst alternativ i energiomställningen, krävs långsiktiga riktlinjer och pålitliga regelverk. Det skriver Anna Nilsson.

LedareAtt driva företag har aldrig varit enkelt, men idag är nog balansgången mellan ekonomiska och politiska förutsättningar svårare än någonsin. Det skriver Samuel Bäckelin.

LedareDet finns anledning att fundera inför steget från dagens marknadsekonomi till en planekonomi, där politikerna bestämmer ersättningen för olika tjänster. Politiken är ombytlig. Det skriver Pär Fornling.

LedareImport och fuskhonung pressar ner priserna för yrkesbiodlarna. Men den största konsekvensen med färre professionella biodlare blir en minskad pollineringseffekt i blommande grödor när antal bin i odlingslandskapet minskar. Det skriver Anna Nilsson.

LedareBränderna i Kanada visar på kortsiktigheten i att använda skogen som kolsänka. Ett aktivt nordiskt skogsbruk begränsar bränder och gynnar klimatet. Det skriver Knut Persson.