Kriget skapar ett helt nytt läge på virkesmarknaden
Framåt är det rimligt att tro att virkespriserna kommer att spegla lönsamheten i industrin, motsatsen vore märklig. Det skriver Knut Persson.
Framåt är det rimligt att tro att virkespriserna kommer att spegla lönsamheten i industrin, motsatsen vore märklig. Det skriver Knut Persson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Normalt har virkespriserna ökat när det gått bra för skogsindustrin. Men de senaste fyra åren har det varit tvärtom.
Det har aldrig funnits en exakt koppling mellan lönsamheten i industrin och virkespriserna. Men när priserna varit höga och försäljningen stor av sågade trävaror, massa och papper har virkespriserna också rört sig uppåt. Och omvänt.
Men från och med 2020 gäller inte det. När pandemin slog till under början av det året så var de flesta inställda på en kraftig lågkonjunktur. Fast för sågade trävaror innebar det en sällan skådad prisuppgång. Det är svårt att föreställa sig att hemmasnickare kan ha så stor betydelse, men oavsett orsaken mer än fördubblades priserna på sågade trävaror mellan början av 2020 och sommaren 2021. För massa fortsatte konjunkturnedgången ett tag, men från 2021 började även massapriserna stiga. Totalt betydde det att skogsindustrin hade rekordvinster under 2021 och 2022.
Men det följdes inte av uppgång av virkespriserna, tvärtom sjönk de svagt under merparten av 2020. Under slutet av 2020 började en prisuppgång, men den var blygsam och speciellt för timmer motsvarade den inte alls uppgången på sågade produkter. Lönsamheten i skogen var svag samtidigt som industrin gjorde rekordvinster.
Från och med februari 2022 när Ryssland började sin stora invasion av Ukraina ändrades det. Sanktionerna gjorde att en omfattande virkesexport till industrin i Västeuropa upphörde.
Till det kommer att energikrisen ledde till kraftigt höjda priser på energived.
Sverige har under det senaste decenniet inte haft någon omfattande import av rundvirke från Ryssland. Men när Rysslandsexporten försvann minskade importen från Finland och de baltiska länderna. Samtidigt blev det mer lönsamt för skogsägare att sälja timmer till sågverk på kontinenten.
Totalt sett betydde det att industrins tillgång på virke snabbt gick från god till dålig. Och det var också då som priset på timmer och massaved började stiga rejält. I år har vi haft kraftiga uppgångar på timmer- och massavedspriser, samtidigt som skogsindustrin gått in i en tydlig konjunkturnedgång med klart sämre priser.
Framåt är det ändå rimligt att tro att virkespriserna kommer att spegla lönsamheten i industrin, motsatsen vore märklig. Men frågan är om det kommer att ske från ett nytt utgångsläge. Den uteblivna exporten från Ryssland har i grunden ändrat tillgången på virke, och när virkespriserna börjar sjunka blir nedgången möjligen inte till samma nivåer som tidigare. Hela prisnivån kan ha höjts. Ingen vet om och i så fall när exporten från Ryssland är tillbaka, men det lär dröja många år.
Knut Persson