Krigsretoriken måste gå i takt med beslutstempot
Nu krävs snabba konkreta beslut om den svenska beredskapsförmågan under ett kris- eller krigshot inte ska förbli retoriskt skrämsel. Tomma lador ekar mest. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Återuppbyggnad av svenska beredskapslager för att kunna försörja befolkningen med livsmedel även under kris och krig toppade nyhetsrapporteringen i flera medier i förra veckan. En handfull journalister hittade även in till presskonferensen på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet när den särskilda utredaren Ingrid Petersson överlämnade betänkandet "Livsmedelsberedskap för en ny tid" till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Ministern inledde med att betona att det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskriget och att livsmedelsförsörjningen är en omistlig del för att upprätthålla förmågan inom totalförsvaret.
I dagsläget finns det ingen som har ett huvudansvar för att det finns mat i Sverige. Utredningen föreslår därför att en ny lag instiftas där livsmedelsberedskapen regleras, att ett tydligare ansvar införs på nationell- likväl som kommunal nivå samt en återuppbyggnad av statsfinansierade beredskapslager påbörjas. Ingrid Petersson tryckte på att förslagen kan komma att träda i kraft från den 1 januari 2025 och att det nu handlar om att gå från ord till handling. "Att inte börja ser vi som en risk", sa hon.
På frågan om vad Ingrid Petersson själv tycker är viktigast att prioritera bland förslagen lyfte hon fram elförsörjningen.
Att det nu finns en statlig utredning som slår fast att vi behöver bygga upp beredskapslager i Sverige är givetvis bra. Utredningen föreslår att lagren (bestående av brödsäd, utsäde och vissa insatsvaror) bekostas av statsbudgeten och successivt byggs upp under en treårsperiod för att nå upp till 1 miljard år tre. Jordbruksverket ska i så fall få ansvaret att bygga upp dessa lager, som exempelvis kan ske genom att öka lagringskapaciteten på gårdsnivå genom riktade investeringsstöd.
Nu är det upp till politiken att avgöra ifall förslagen blir verklighet, i vilken omfattning och när. Peter Kullgren ville inte ge några konkreta svar på presskonferensen utan hänvisade till att de först ska ut på remiss. Bland förslagen finns bland annat några som sticker ut däribland 3D-printning av reservdelar och att åkermark ska klassas som riksintresse.
Sverige tog 2015 beslut på att återuppbygga totalförsvaret där livsmedelsförsörjning ingår. Trots pandemi, ett snart tvåårigt krig i Ukraina och många utredningar däremellan, är vi rent krasst lika illa rustade som innan dessa stora internationella kriser inträffade. Norge tog redan i höstas ett beslut på att snabbt återuppbygga sina beredskapslager, och Finland har ett sedan länge ett väletablerat statligt lagerhållande system.
Nu krävs snabba konkreta beslut om beredskapsförmågan under ett svenskt kris- eller krigshot inte ska förbli retoriskt skrämsel. Tomma lador ekar mest.
Anna Nilsson