I Sverige saknas oftast både tid, struktur och resurser för att kunna göra ordentliga konsekvensanalyser. Bristfälligt eller obefintligt underlag riskerar att göra det otydligt i förhandlingar i EU-parlamentet och för våra lagstiftare i riksdagen. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Skogen som kolsänka, för naturrestaurering, till förnyelsebar energi och nu senast ett lagförslag om ett nytt skogsövervakningssystem. Skogsfrågorna spelar helt klart en huvudroll på EU-scenen nuförtiden.
Många av EU-kommissionens förslag har ändrat skepnad under resans gång i ministerrådet och EU-parlamentet. Nu är mandatperiodens slutspurt i gång inför det stundande EU-valet i maj.
Bristen på samhällsekonomiska analyser när ny EU-lagstiftning ska implementeras i Sverige har lyfts av två forskare i nationalekonomi, Johanna Jussila Hammes och Lena Nerhagen. I en artikel publicerad i tidskriften Ekonomisk debatt föreslår forskarna att arbetet med EU-lagstiftningen ska inspireras av finsk och dansk modell. De hänvisar till flera studier och utredningar som visar att Sveriges arbete i EU är reaktivt i stället för proaktivt. "Sverige är inte med i hela matchen utan kommer in, i bästa fall, i åttionde minuten när beslutsalternativen redan är definierade och enbart detaljer kan justeras", skriver de.
Finland har sedan EU-inträdet 1995 förändrat sitt förvaltningssystem för att som ett litet medlemsland kunna arbeta strategiskt i EU för att gynna landets intressen, däribland skogspolitiken. Det handlar om att fånga upp den så kallade tysta informationen redan när en ny fråga börjar att diskuteras i EU. Enligt systemet görs sedan en kartläggning av det aktuella läget i landet som sedan kan byggas på med konsekvensanalyser. Det finländska stadsrådskansliet organiserar 36 subkommittér där olika parter, däribland skogsägar- och miljörörelsen, finns representerade för en regelbunden dialog på olika nivåer med regeringskansliets tjänstemän. På så sätt kan reaktioner på lagförslag fångas upp i ett tidigt skede.
I Danmark finns sedan 2019 Regelforum, det innefattar 19 medlemsorganisationer som uttalar sig om nationell lagstiftning och kan flagga för ämnen som väntas bli centrala för framtida EU-regleringar. Det arbetar bland annat utifrån att EU-lagstiftningen inte ska missgynna danska företag i internationell konkurrens.
I Sverige saknas oftast både tid, struktur och resurser för att kunna göra ordentliga konsekvensanalyser. Bilden bekräftas även av intresseorganisationer som Land Skogsbruk varit i kontakt med.
Bristfälligt eller obefintligt underlag riskerar att göra det otydligt för de tjänstemän som ska representera Sverige i förhandlingar i EU-parlamentet likväl för våra lagstiftare i riksdagen.
Efter nästan 30 år av tillämpad EU-lagstiftning i Sverige, så är det hög tid att ta ett helhetsgrepp på lagstiftningsprocessen, här hemma såväl som i Bryssel.
Att tidigt bjuda in intresseorganisationer och näringsliv i arbetet med EU-lagstiftningen likt våra nordiska grannländer är en god start.
Anna Nilsson
