Krönika

Om vi menar allvar med livsmedelstrygghet, både i Sverige och globalt, krävs investeringar i jordbrukets motståndskraft, skriver Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect.

Omvärldsläget uppmanar oss alla till en förbättrad beredskap. Ur ett lantbruksperspektiv handlar det om att redan i dag kunna producera det vi behöver i morgon, oavsett hur vår närmaste omvärld ser ut, skriver Marie Lundberg.

Båda de gröna begreppen uppväxling och omställning är beställda av folket. De vill ha båda. Samtidigt. Mer mat, mindre miljöpåverkan och mer natur, skriver Markus Hoffman, hållbarhetsexpert på LRF.

Alla håller med om att regelbördan har vuxit till något som ibland står i vägen för själva jobbet. Ändå händer samma sak varje gång någon ber oss lantbrukare säga vilka regler som ska bort: vi saknar svar på tal, skriver Katarina Wolf.

Naturvårdsverkets förslag till naturrestaureringsplan väcker oro – den riskerar maten, skogen och markägarens äganderätt, skriver Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.

Om 5-7 procent av skogsmarken skulle brukas med hyggesfria metoder skulle mycket vara vunnet. Produktionsbortfallet kunde kompenseras genom mer produktionsinriktat nyttjande av annan mark, skriver Anders Pettersson.

Vi behöver få till en ny dialog mellan akademi, industri och forskningsfinansiärer. Vi behöver också statliga forskningssatsningar som skapar nytta för företagen, skriver Torgny Persson.

Generation Alpha söker mening. Svenskt lantbruk har den i överflöd. Frågan är om politiken vågar bygga broarna som krävs.

Det är inget nytt att vi förändrar användningen av vår trädråvara, det har vi gjort många gånger tidigare. Men snart kommer en period där det är viktigt att svensk skogsindustri är mer innovativ och modig än på länge, skriver Paul Christensson.

Jag har upplevt en stark medvind i jämställdhetsarbetet de senaste åren, trots eller kanske tack vare ett dåligt utgångsläge, skriver Kerstin Dafnäs.

En handelspolitik som gynnar import producerad under villkor som inte accepteras här hemma är varken hållbar, rättvis eller strategiskt klok, skriver Palle Borgström.

Det är i mötet – runt ett bord, ute på ett fält eller i ett fikarum – som förståelse för varandras förhållningssätt växer, skriver Sara Österman.

Att rikta så mycket negativ uppmärksamhet mot jordbruk och skogsbruk som riksmedierna gör är inte seriöst. Läsare, lyssnare och tittare bör få veta vad som rör sig bakom den kidnappade frågan. Det skriver Susanne Gäre.

Nu är det valår och politiker talar om klimatmål, folkhälsa och beredskap i en allt oroligare omvärld. Men mycket av det vi efterfrågar finns redan i den offentliga måltiden. Det skriver Jessie Sommarström, kock.

Då vilda djur lever naturligt skulle också deras utsläpp av metan finnas i ett naturligt kretslopp – ergo, klimatet påverkas inte, skriver Arne Lindström.

Din grundlagsskyddade rätt till ersättning lämnas åt myndigheternas goda vilja om tidsfristen går ut, skriver Magnus Norberg.

EUs byråkrater och fler medlemsländer verkar sakta inse att det gått för långt med de föreslagna reglerna, skriver Paul Christensson.

Att ta över en gård kräver kapital, mod och en uthållighet som få andra branscher kan mäta sig med. På det finns det regelverk som inte jobbar med utan mot oss, skriver Katarina Wolf.

För att lantbruket ska kunna bära ökade kostnader behöver vi kompenseras, annars är risken överhängande för att EU flyttar produktion och utsläpp till andra länder, skriver Palle Borgström.

Digitala lösningar och satellitdata är viktiga möjliggörare för framtidens hållbara skogsbruk och kan skapa ökad konkurrenskraft för svensk skogsnäring, skriver Torgny Persson.