Industrinära forskning stärker svensk export
Vi behöver få till en ny dialog mellan akademi, industri och forskningsfinansiärer. Vi behöver också statliga forskningssatsningar som skapar nytta för företagen, skriver Torgny Persson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Sverige är en forskningsnation i världsklass. Näringslivet står för cirka tre fjärdedelar av Sveriges totala investeringar i forskning och utveckling. Trots stora forskningssatsningar från industri och näringsliv saknas i många fall en aktiv samverkan där akademi och företag utforskar gemensamma frågeställningar. Vad beror detta på? En del av svaret är att det uppstått ett systemfel i det svenska forskningslandskapet och i samverkan mellan akademi och industri. Här spelar de statliga forskningsfinansiärerna en viktig roll.
Svensk akademisk forskning premierar just nu vetenskapliga publikationer i högt rankade tidskrifter – ofta med satsningar på lösningar som har långt kvar till en verklig marknad. Det är inte konstigt då det endast är publikationer som ger förutsättningar för ny finansiering.
Industrirelevant forskning och forskningsresultat som kan leda till nytta i närtid och resultat som kan implementeras i företagens processer ger ofta inte tillräckliga meriter. Glappet mellan den akademiska forskningen och Sveriges största industrigrenar är större än på länge. Detta bromsar företagens innovationsförmåga.
Vi behöver få till en ny dialog mellan akademi, industri och forskningsfinansiärer. Vi behöver också statliga forskningssatsningar som skapar nytta för företagen.
De strategiska innovationsprogrammen, sammanlagt 17 stycken, var en modig satsning som Vinnova, Energimyndigheten och Formas sjösatte på uppdrag av dåvarande regeringen i mitten av 2010-talet. Här togs tydliga kliv för att skapa förutsättningar för forskning med industrisamverkan. Och engagemanget har varit stort – i BioInnovation – programmet men inriktning på nya material och produkter baserade på bioråvara – har 700 aktörer varit involverade på olika sätt i 300 forskningsprojekt och utvecklingsinitiativ. Det är ett gott exempel på när samverkan mellan industri och akademi kan leda till industrinytta och nya möjligheter.
Men de senaste åren har pendeln svängt och de statliga forskningsfinansiärerna satsar mindre på industrirelevant forskning. Detta drabbar inte bara den gröna omställningen och vår svenska skogsindustri. Det drabbar hela Sveriges export. Det finns goda exempel som satsningarna på bioekonomin i senaste forsknings- och innovationspropositionen men det räcker inte. Vi måste få till mer forskningsnytta för Sverige AB, och här har akademin en viktig roll, dels för forskningsresultat med industrinytta men dels också för att utbilda framtidens kompetens.
Industrin är redo att skapa dialog. Forskningsfinansiärerna kan skapa gynnsamma förutsättningar för stärkt svensk konkurrenskraft.
Läs mer: Rymdforskning utvecklar skogsbruket