Där maten formar oss
Nu är det valår och politiker talar om klimatmål, folkhälsa och beredskap i en allt oroligare omvärld. Men mycket av det vi efterfrågar finns redan i den offentliga måltiden. Det skriver Jessie Sommarström, kock.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Sverige är ett avlångt land, från slätternas korn och havre till skogar, fjäll och kustband. Ett smaklandskap format av årstider, råvaror och kunskap som vuxit fram över generationer. Ett matarv som borde vara självklart men som långsamt håller på att glida oss ur händerna.
I våra hem lagar vi allt mindre från grunden. Vi äter snävare, köper mer halvfabrikat och tappar känslan för säsong, näring, råvara och smak. När kunskapen försvinner där hemma måste den fångas upp någon annanstans. Och den platsen finns: skolan. Den enda plats som når alla barn, varje dag. Därför är skolmåltiden inte bara viktig – den är nödvändig. För när kunskapen försvinner försvinner också värdet. Matsvinnet är kanske vårt tydligaste bevis. Men skolan är inte bara klassrum och kursplaner. Den är också dofter, ljud, möten och en matsal där barnen får dagens viktigaste chans att förstå maten de äter. För att det ska fungera måste maten vara god, trygg och begriplig. Barn behöver möta råvaror, känna lugn i matsalen och få en miljö som väcker nyfikenhet. Utan det vågar man inte prova nytt.
Tänk om vi lät skolmåltiden bli en självklar del av lärandet. Tänk om hemkunskap, ett av skolans mest underprioriterade ämnen, faktiskt fick det utrymme det förtjänar. Att knyta ihop undervisning och måltid skulle ge barn verktyg för att förstå hur mat produceras, hur man gör hållbara val och varför svenska råvaror spelar roll. Det skulle rusta dem för livet. Nu är det valår och politiker talar om klimatmål, folkhälsa och beredskap i en allt oroligare omvärld. Men mycket av det vi efterfrågar finns redan i den offentliga måltiden. Varje dag serveras 3 miljoner måltider i offentlig sektor, en enorm kraft om vi använder den rätt.
För beredskap handlar inte bara om att bygga lager. Det handlar om att människor äter den mat vi behöver producera mer av. Ändå styrs nästan allt av lägsta pris, som om den billigaste maten vore den bästa. Men så fungerar det inte. Inte om vi vill bygga ett friskare Sverige. Inte om vi vill nå våra klimatmål. Inte om vi vill ha producenter kvar eller bevara landskapen som format vår kultur.
Skolmåltiden är ingen kostnad. Den är en investering i barnen, i folkhälsan och i framtiden. Och i mötet mellan barnen och maten finns en av våra största möjligheter att bygga ett hållbart och motståndskraftigt Sverige, där vår matkultur värnas och utvecklas.
Det är där framtiden börjar. Hos producenterna. Vid bordet. I skolan.
Jessie Sommarström
Kock