Krönika

Om krisen eller kriget kommer gynnas vi alla av en stark, inhemsk livsmedelsproduktion och då krävs i framtiden fler företagare, skriver Katarina Wolf.

Om inte vi frågar var maten kommer ifrån, vem gör det då? Det frågar sig Palle Borgström.

Att våga satsa förbättrar inte bara förutsättningarna för att klara framtida utmaningar utan gör även att våra barn kommer kunna fortsätta köpa prima svenskproducerade livsmedel. Det skriver Jenny Asplund.

Vi behöver bli mer flexibla inom hela kedjan ända till industrin. Där ligger såklart en stor utmaning men vi kan inte annat än att anpassa oss till verkligheten, skriver Marit Bohlin.

Unga som uppger sig ha koll på skogsbranschen ser den som framtidssäker, att den bidrar till ett bättre samhälle och att den är trygg och stabil. Det skriver Torgny Persson, Forsknings- och innovationsdirektör för Skogsindustrierna.

I en tid där hållbarhetskraven ökar, lönsamheten ofta sviktar och generationsväxlingarna uteblir, måste CAP stödja tillväxt, lönsamhet och attraktivitet inom de gröna näringarna. Det skriver Palle Borgström.

När staten är ute i landskapet med kundkorgen och handlar fler fåglar, växter och djur av lantbrukarna riskerar det att bli ganska endimensionellt genom att ett fåtal åtgärder hamnar i fokus. Det skriver Markus Hoffman, LRFs vatten- och hållbarhetsexpert.

Att producera mer livsmedel i Sverige är nödvändigt och eftersträvansvärt, då vi har bland de bästa förutsättningar i världen att göra det på ett miljö- och klimateffektivt sätt. Det skriver Gustaf Svenungsson.

För att nästa generation ska våga ta klivet in i branschen och fortsätta förvaltandet krävs en försäkran och ett förtroende, skriver Katarina Wolf.

Politikens intresse för våra frågor har ökat, dock från en ganska låg nivå, men det har skett både på EU-nivå och på nationell nivå och det skapar möjligheter, skriver Palle Borgström.

Visst hade det varit fint att få en extra slant för slaktköttet, samtidigt som det känns gott i själen att få ge ett fint avslut efter ett liv av mjölkproduktion, skriver Anna Saltin.

När tillgången till odlingsmark förstörs, brunnar blockeras eller humanitär hjälp hindras, blir hungern ett vapen, skriver Anna Tibbelin, We Effect.

Svensk skogsindustri är en av världens största exportörer och en bransch med kraft att göra skillnad. Det försprånget måste bibehållas och där kan AI få stor betydelse, skriver Torgny Persson.

Dragkampen om hur och i vilken omfattning den svenska skogen ska brukas fortsätter, skriver Anders Pettersson.

Det är ytterst problematiskt att vi lever i ett allt mer polariserat samhälle där vi slutar kompromissa, skriver Paul Christensson.

Ingen annan årstid föregås väl av sådan otålighet som våren. Blir den inte som tänkt är det en tröst att det alltid kommer en ny chans och en ny vår, skriver Katarina Wolf.

Handel är av godo – motsatsen har dessvärre blivit väldig tydlig de senaste veckorna, skriver Gustaf Svenungsson.

Utan siffersatta mål har inte regeringen tillräckligt skarpa verktyg för att styra myndigheterna. Det räcker inte med en allmänt uttalade vilja. Hur ska vi kunna öka vår produktion av livsmedel i Sverige när myndigheterna uppenbart inte vet regeringens övergripande målsättning och jobbar kontraproduktivt, skriver Palle Borgström.

Samarbetsgruppen för svenska skogsnätverk för kvinnor har gett ut inspirationsboken “Mitt skogsbruk - Kvinnor som äger skog berättar”, med Aina Spets och Ingrid Stjernquist som redaktörer, precis den inspiration som jag behövde i motvikt till allt nyhetsflöde, skriver Kerstin Dafnäs.

Om skogen växer sämre får det inte bara ekonomiska konsekvenser för den enskilde skogsägaren, det blir på en större skala ett samhällsproblem då vi har räknat med att våra utsläpp ska lagras in i dessa skogar, skriver Haidi Andersson.