Siffersatta mål grunden inför valrörelsen

Oavsett om något händer innan nästa års val eller inte så hoppas jag att Jordbruksverkets rapport om mål för svensk livsmedelsproduktion lägger grunden inför valrörelsen. Det skriver Kristina Yngwe, enhetschef Kunskapsnav animalieproduktion. 

Person i rosa dräkt framför betande kor på en äng.
Hur ställer sig partierna till siffersatta mål för svensk livsmedelsproduktion och vilka konkreta åtgärder för ökad produktion, stärkt lönsamhet och ökad konkurrenskraft är man egentligen beredd att genomföra under kommande mandatperiod? Det skriver Kristina Yngwe, enhetschef Kunskapsnav animalieproduktion i Land Lantbruk. FOTO: TT

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

60 000 fler mjölkkor jämfört med dagens knappt 300 000 stycken. 20 000 fler dikor, 18 000 fler suggor och 3 200 000 fler slaktkycklingar. Det är några exempel på den ökning som Jordbruksverket ser framför sig inom svensk animalieproduktion fram till 2035, enligt verkets rapport om mål för svensk livsmedelsproduktion. Det är viktigt att ha i åtanke att försörjningsgrad, som är det mått som Jordbruksverket föreslår, inte automatiskt innebär ökad svensk produktion eftersom även minskad konsumtion av en vara kan leda till ökad försörjningsgrad förutsatt att den svenska produktionen bibehålls. Jordbruksverkets ansats är dock ökad produktion och export samt minskad import, i linje med livsmedelsstrategins mål. Jag som själv satt med och förhandlade fram livsmedelsstrategins övergripande mål tycker att det är positivt att vi äntligen får siffersatta mål på bordet. Vi behöver nämligen konkretisera visionerna för svensk livsmedelsproduktion om vi ska vidta rätt åtgärder.

För åtgärder behövs, inte minst när svensk animalieproduktion äntligen har vind i seglen. Ett område som lyfts i rapporten är det jag själv jobbar med sedan sommaren: kunskap som går att använda på gårdsnivå. Kunskapsnav Animalieproduktion är ett regeringsuppdrag som sjösattes 2023 och vi är ett av fyra svenska lantbruksnav. När forskning och kunskap under lång tid varit inriktad på hållbarhet och djurvälfärd är vårt uppdrag att i samverkan med producenter, rådgivare, forskare och andra aktörer i branschen sätta fokus på kunskap som stärker konkurrenskraften, minskar sårbarheten och ökar lönsamheten i svensk animalieproduktion. Allt med ett företagsekonomiskt perspektiv som ska hjälpa producenten att göra lönsamma val i sin vardag. Hur mycket el drar olika mjölkrobotar? Under vilka förutsättningar är virtuella stängsel lönsamma? Tjänar man något på tomtid i en grisningsbox?

Nu återstår att se hur regeringen tar Jordbruksverkets rapport vidare. Men oavsett om något händer innan nästa års val eller inte så hoppas jag att rapporten lägger grunden inför valrörelsen. Hur ställer sig partierna till siffersatta mål för svensk livsmedelsproduktion och vilka konkreta åtgärder för ökad produktion, stärkt lönsamhet och ökad konkurrenskraft är man egentligen beredd att genomföra under kommande mandatperiod?  

Kristina Yngwe 

Enhetschef Kunskapsnav animalieproduktion 

Läs mer:

Ställ alltid frågan om matens ursprung

Fler bönder ger bättre beredskap