Krönika

Jag börjar allt mer gilla idén att styra pengarna till de bönder som har mest behov. Frågan är bara vem som det är mest ”synd om” och hur resurserna ska fördelas. Vår nutidshistoria visar att det är lättare för vissa grupper än andra att få samhällets empati, skriver Peter Borring.

Julen står för dörren och sällan är väl skogen så väl representerad i var mans hem som nu. Jag funderar på om gemene man tänker eller reflekterar något kring den där granen som har köpts. Vart den kommer från, hur den är odlad samt hur mycket Co² den har bundit, skriver Marit Bohlin.

Situationen för svenska skogsägare blir allt osäkrare. Idag är det ingen självklarhet att man får nyttja sin skogsresurs och risken för att man inte ersätts om man hindras är överhängande, det skriver Anders Pettersson.

Rätten att bruka sin mark och samhällets önskan att bevara naturvärden, behöver inte vara ett motsatsförhållande. Men frågorna hamnar ofta i konflikt, särskilt när stelbenta regelverk ska tillämpas, skriver Palle Borgström.

Det är nog få som gör vågen efter att klimatmötet i Baku avslutats. När inte världens nationer lyckats enas om åtgärder för att klara 1,5 procent-målet eller ens 2 procent-målet, faller ansvaret tyngre på delstater, regioner, branscher, kommuner och massan av individer, skriver Kerstin Dafnäs.

Genom att låta människor känna, smaka och diskutera lantbruket växer deras engagemang. Detta sammanhang är viktigt för att få genomslag för våra frågor och skapa en grund för framtida stöd och medvetenhet kring lantbrukets betydelse i samhället, skriver Roger Gustafsson.

Fler män, och kvinnor, behöver få upp ögonen på hur de och deras organisation bygger glastak. För det är glastaken som gör att det för varje år blir allt färre kvinnor som äger allt färre och mindre fastigheter i förhållande till männen, skriver Susanne Öberg.

Att investera i solceller och en eldriven gårdstraktor innebär en trygghet då gårdens motståndskraft ökar, plus att det känns bra både för ekonomin och klimatet att köra fossilfritt, skriver Gustaf Svenungsson.

Vi måste ha en tydlig ersättningsrätt när vi hindras från normalt skogsbruk. Det som står i Sveriges grundlag att ”när pågående markanvändning avsevärt försvåras, skall ersättning utgå” måste respekteras, skriver Paul Christensson.

Vi är duktiga på att visa stolthet över våra gårdar även i Sverige, men jag skulle önska att vi inspirerades mer av amerikanerna. Inte minst i att beskriva de framgångar man kan nå som lantbruksföretagare, det skriver Katarina Wolf.

En verksamhet med skog betyder oftast ett mycket ojämnt inflöde av inkomst. Det är därför viktigt att se till att fördela skogsinkomst på de sätt som finns tillbuds. Det kan finnas oerhört mycket skatt att spara, skriver Helena Löthgren.

Beskedet från staten är att allt ska bevaras, ersättning för detta får du inte men du kan få ett straff om du inte lyder. Det låter overkligt, men så är det för skogsägare i dag, skriver Palle Borgström.

Om det bara är volymer vi vill ha, och det kommer nog att behövas stora sådana, är det då någon mening med gallringar som kan ge ett lågt netto och skaderisker i ett förändrat klimat?

Få länder har tagit till sig kooperation så brett som Sverige. Idag kan hela 20 procent av den svenska ekonomin härröras till kooperativa företag, skriver Anna Tibblin.

Ibland säger vi att vi inte ser skogen för alla träd. Kan det också gälla den gröna omställningen? Vi har i Sverige en fungerande grön omställning som ständigt pågår mitt framför ögonen på oss, men vi glömmer bort att berätta om den, skriver Torgny Persson.

I teknikens spår kommer också krånglet. Traktorer som står still på grund av diffusa felkoder, dygnet runt risken för larm från mjölkrobotar, fodersystem som slutar att fungera och ingen backup som gör det möjligt att fodra manuellt, skriver Ida Frankenberg.

FN-mötet om hur vi ska uppnå målen kring den biologiska mångfalden är viktigt – men det gäller att åtgärderna anpassas till våra olika verkligheter, skriver Paul Christensson.

Lantbrukets hållbarhet är ständigt på tapeten men en viktig aspekt glöms bort – människan bakom. Bonden. För det är en sak att ha råd att arbeta mot hållbarhet och en annan att ha tid och ork att göra det, skriver Katarina Wolf.

Om 20 år så har kanske älgen helt gjort reträtt från södra delen av landet på grund av värmen. Med det sagt så behöver förvaltningen av våra viltstammar följa efter och ändra sig efter förutsättningarna ute i verkligheten, skriver Marit Bohlin.

SCBs undersökning visar att fler lantbrukare styr sina val av gröda baserad på förekomst av vildsvin. Det är en oacceptabel utveckling och ett hot mot svensk livsmedelsproduktion, det skriver Palle Borgström