Slutgödning – något att satsa på för mjölkbönder?
Visst hade det varit fint att få en extra slant för slaktköttet, samtidigt som det känns gott i själen att få ge ett fint avslut efter ett liv av mjölkproduktion, skriver Anna Saltin.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Under en kurs i besättningsutredning kom jag i närkontakt med begreppet slutgödning av mjölkkor då en lantbrukare tog upp just detta. Och när man står där i ladugården och myser bland de nyfikna och kelsugna mjölkkodamerna så blir det givet för mig att de borde få ett fint avslut på sin karriär. Här kommer då slutgödningen in som ett alternativ till just detta.
Grundtanken med en planerad slutgödning är att mjölkkor skickas till slakt i gott hull efter att ha fått en slutbonus för trogen tjänst i form av fodertillskott. Detta i hopp om ökade slaktintäkter, då mer av slaktkroppen förhoppningsvis kan nyttjas. I princip handlar planerad slutgödning om att mjölkkon får extra foder, främst kraftfoder, i slutfasen av laktationen, alternativt sinläggs för högsta möjliga slaktavkastning då energin enbart går till att ansätta kroppsvikt.
Pågående studier vid SLU i Skara undersöker just detta, på uppdrag av slakterierna. I och med detta verkar det finnas en efterfrågan på just det kött som mjölkkon kan tänkas bjuda på: marmorerat kött av prima kvalitet med en förhöjd smakupplevelse. Restaurangerna och gourmanderna i vårt grannland Finland är redan inne på detta spår och småländska Hagshultskossorna är ett svenskt exempel. Med rätt marknadsföring, kopplat till den efterfrågan som verkar driva slakteriernas önskan om studier i ämnet, kanske detta är något som fler lantbrukare vill satsa på framöver.
Utmaningen är huruvida det är tillräckligt lönsamt för att täcka extra utgifterna, främst i form av ökade foderkostnader. Flera faktorer behöver stämma in och lösningarna kan se olika ut för varje gård. Lönar det sig att göra slutgödningen på den egna gården eller är det bättre att sälja kon till ett kopensionat som står för slutgödningsfasen? Det finns ingen lösning som funkar för alla.
Att få en skälig peng för sin utslagsko är inte alltid så lätt, i samband med det ofrånkomliga utslagningssteget inom en mjölkproduktion. Och visst hade det varit fint att få en extra slant för slaktköttet, samtidigt som det kanske känns gott i själen att få ge ett fint avslut efter ett liv av mjölkproduktion.
För just den lantbrukaren och gården som vi fick besöka under kursen i besättningsutredning skulle det löna sig med slutgödning både med fortsatt mjölkande och sinlagda djur. Dock i varierande utsträckning. Sedan blir det en annan sak att se vad det faktiska resultatet i praktiken blir – jag håller tummarna för ett positivt sådant!
Anna Saltin,
Student till husdjursagronom