AI i skogsindustrin ger nya möjligheter
När AI möter skogsindustrins hundraåriga processer skapas nya möjligheter, skriver Torgny Persson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Hur kan skogsindustrin dra nytta av artificiell intelligens (AI)? Det var temat för ett seminarium som Skogsindustrierna nyligen arrangerade där framstående AI-forskare och forskare från skogsindustrin medverkade. Vad är då AI? På nätet kan man läsa att AI eller maskinintelligens är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och djurs naturliga intelligens. Många tankar väcks av denna definition som visar på en enorm potential för AI. Jag är helt övertygad om att AI i framtiden kommer att få stor betydelse för hur vi optimerar våra tillverkningsprocesser och bygger nya fabriker.
AI kommer att ge helt nya verktyg som gör att vi kan finna nya outforskade samband i all den data som redan samlas in och därigenom få ny kunskap som leder till bättre produktion, effektivare materialutnyttjande och egenskaper som ger helt nya användningsområden för produkterna.
Dock återstår fortfarande mycket arbete innan industrin i stor utsträckning kan börja använda AI i sina processer. För att nå dit måste forskningen fokusera på tillämpningar av artificiell intelligens och forskare inom AI måste möta industriforskare för att gemensamt definiera utmaningar, mål och användningsområden.
AI som möter skogsindustriella processer med hundraårig historia är ett exempel på forskningsfråga och utvecklingssteg som kan göra stor skillnad för skogsindustrins framtida konkurrenskraft. Det är också ett exempel på område där forskningsfinansiärerna proaktivt kan ta en stödjande roll för att stötta utvecklingen och dela risker. Här är det extra viktigt att stödja och utveckla de världsunika förutsättningarna som svensk skogsindustri har. Gör vi det rätt kan vi få nya verktyg som ger unika konkurrensfördelar.
Forskning för industrins framtida konkurrenskraft står inte alltid högst på våra politikers prioriteringslista. I stället betonas ofta vikten av forskning för excellens, gärna med sikte på framtida nobelpris. För Sverige AB är det dock ofta forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i industrins behov som skapar tillväxt. Därför bör staten stimulera mera industrinära forskning. Satsningarna på bioekonomi som regeringen tidigare i år presenterades i forsknings- och innovationspolitiska propositionen är goda exempel i rätt riktning.
De forskningssatsningar som görs idag för industrinytta i skogsnäringen rustar Sverige och ger stärkt tillväxt, nya jobb och ökad klimatnytta på lång sikt. Svensk skogsindustri är en av världens största exportörer och en bransch med kraft att göra skillnad. Det försprånget måste bibehållas och är en tydlig svensk styrka att bygga vidare på.
Torgny Persson,
Forsknings- och innovationsdirektör på Skogsindustrierna