En tydlig ersättningsrätt är bra för alla

Jag funderar mycket på hur en bra skogspolitik skulle se ut. Vi är i ett skede där flera utredningar som angår oss skogsägare är levererade, eller är på väg att levereras, och att det sedan ska bli politik av förslagen. Nästa val närmar sig och det finns en förväntan att nuvarande regering ska leverera efter Ulf Kristerssons löfte till skogsägarna inför förra valet.

Utvecklingen de senaste åren har präglats av att rättsosäkerheten har spridit sig bland oss skogsägare, framförallt på grund av ett antal domar angående artskyddet. Men hur ska vi komma tillrätta med detta?

Min bestämda uppfattning är att det måste till en tydlig ersättningsrätt när "pågående markanvändning avsevärt försvåras" som det står i Sveriges grundlag. Vad är då "pågående markanvändning"? Jo, det är normalt jord och skogsbruk, vilket betyder att så fort vi av någon anledning förbjuds att fortsätta med det så måste det till en ersättning. 

För många av oss känns detta självklart, men på grund av hur domstolarna har tolkat artskyddsförordningen har vi tyvärr hamnat i en sits där det inte alls är det. Den signal som nu sänds ut till landets skogsägare är tyvärr tydlig, "skapa inte höga naturvärden för då kommer staten och lägger förbud på avverkning och ska du få ersättning är det upp till dig att stämma staten". Så här kan vi inte ha det för det är totalt kontraproduktivt, det är inte bra för biologisk mångfaldens utveckling och det är katastrofalt för den enskilde skogsägaren!

Vi måste få in sunda incitament där det är ekonomiskt riskfritt att skapa höga naturvärden. Vi måste också inse att naturen ändrar sig ständigt och de prioriteringar vi gör ett årtionde kan se annorlunda ut några årtionden senare, vilket betyder att vi kan inte lägga huvuddelen av pengarna på evighetsinstrument, som naturreservat eller biotopskydd. Vi måste ha fler flexibla lösningar i tid och metod. Men vi måste också kunna ompröva det vi redan avsatt enstaka gånger.

Sedan behöver vi ha en ordning där staten gör kloka prioriteringar bland alla områden som har höga naturvärden. Vi kommer aldrig att ha råd att bevara allt, lika lite som vi har råd att ha all den sjukvård som efterfrågas eller alla de vägar vi önskar. Samhället är fullt av prioriteringar!

I min värld är det viktigt att politiken har rollen att väga olika samhällsmål mot varandra och att sedan vi som medborgare var fjärde år kan välja företrädare. Men utan en tydlig ersättningsrätt och sunda incitament så förlorar alla, skogsägarna, den biologiska mångfalden och inte minst samhället som inte använder våra gemensamma pengar på bästa sätt.

Paul Christensson,
Ordförande LRF Skogsägarna