När staten är ute i landskapet med kundkorgen och handlar fler fåglar, växter och djur av lantbrukarna riskerar det att bli ganska endimensionellt genom att ett fåtal åtgärder hamnar i fokus. Det skriver Markus Hoffman, LRFs vatten- och hållbarhetsexpert.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Nu har Sveriges största showroom öppnat. Nej, det handlar inte om nya sommarmöbler eller bilar. Det är det öppna landskapet som många trivs bäst i. Där finns estetetiken i de stora böljande fälten och det tilltalande i det blandade landskapet i mellan- och skogsbygd. Miljontals människor i Sverige kommer beröras av det under sommaren. Vilken annan bransch har landskap och biologisk mångfald som skyltfönster?
Men den biologiska mångfalden i odlingslandskapet anses vara otillräcklig. Det är därför befolkningen i Sverige år 2000, genom beslut i riksdagen, beställde det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap tillsammans med andra mål. Det målet har inte nåtts på de 25 åren. När staten är ute i landskapet med kundkorgen och handlar fler fåglar, växter och djur av lantbrukarna riskerar det att bli ganska endimensionellt genom att ett fåtal åtgärder hamnar i fokus. Ofta hamnar naturbetesmarker, våtmarker, blommande kantzoner och lärkrutor i fokus.
De är alla bra åtgärder men när fokus blir på ”extraåtgärder” riskerar vi att glömma perspektivet av annat som upprätthåller biologisk mångfald. Jag tänker på det finns cirka 400 000 gårdar utströsslade i landskapet med närmare 800 000 km fältkanter, 90 000 km diken och gårdscentrum med gamla träbyggnader, jordkällare, branddammar, sandtag och stora lövträd. De är inga ”miljöåtgärder” men skapar sammantaget en stor landskapsvariation.
Tidigare var de sammanlagda fältkanterna längre och antalet våtmarker fler men det är fortfarande en omfattande infrastruktur för biologisk mångfald och utan den skulle det vara tystare på landsbygden. Blotta förekomsten av Sveriges gårdar kan ha större betydelse för den biologiska mångfalden än de åtgärder vi benämner miljöåtgärder. Både aktiva och passiva gårdscentrum är habitat för fåglar, insekter och fladdermöss.
Den här grundnivån av biologisk mångfald som jordbruket upprätthåller får inte tas för given. Det kulturella värdet av vård av beståndet av träbyggnader tillkommer. Det är en ekosystemtjänst som lantbrukare och andra ägare till lantbruksfastigheter tillhandahåller som kommer många tillgodo. Bristen på djupseende och om vi bara mäter så kallade miljöåtgärder riskerar att göra att lantbrukets prestation för naturen alltid kommer ses som otillräcklig.
_c15353529b.jpg)