Minskad CAP betyder minskat lantbruk

De senaste åren har världen blivit alltmer oberäknelig. Stabila världsledare har bytts ut, mot nyckfulla, och konflikterna i Ukraina och mellanöstern verkar inte närma sig ett slut. Samtidigt erfar vi inom de gröna näringarna att klimatförändringarna ökar osäkerheten i våra verksamheter. 

Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP, tillkom efter andra världskriget med målet att Europas befolkning aldrig mer skulle svälta. Det har varit en mycket framgångsrik politik och idag tar de flesta maten för given – men kommer vi kunna upprätthålla produktionen om ersättningarna vi får minskas såsom EU-kommissionen kommunicerat?

De första beskeden om kommande CAP från den 16 juli, skakar de grundvalar som CAP vilar på. Den minskade CAP-budgeten ger en stor risk att CAP urholkas. CAP är inte bara ett ekonomiskt stöd – det är ett redskap för visionen om ett starkt och hållbart svenskt och europeiskt lantbruk. I en tid där hållbarhetskraven ökar, lönsamheten ofta sviktar och generationsväxlingarna uteblir, måste CAP stödja tillväxt, lönsamhet och attraktivitet inom de gröna näringarna.

Men det handlar inte bara om att trygga nutiden. CAP fungerar också både som krockkudde och katapult – en trygghet vid motvind och en språngbräda för utveckling och tillväxt.

Höjda krav och ökade kostnader pressar sektorn, därför måste CAP-budgeten öka. Återflödet av EU-medel till Sverige och en stark nationell medfinansiering är avgörande för att svenska lantbrukare inte ska halka efter sina kollegor i Europa och globalt.

I en tid av globala och lokala kriser, där livsmedelsförsörjning och klimatfrågor är akut aktuella, är det tydligt att CAP:s roll kanske är större än någonsin. För Sveriges lantbrukare är frågan inte bara ekonomisk – det är en fråga om framtidstro, konkurrenskraft och möjligheten att fortsätta vara ryggraden i ett hållbart svenskt samhälle.