Bjud in unga på riktigt
Bjud in unga, lyssna på deras perspektiv och låt dem på riktigt vara delaktiga i beslutsfattande. Och även om jag inte helt säkert vet är det så jag hoppas att framtidens lantbruk ser ut, skriver Katarina Wolf.
Bjud in unga, lyssna på deras perspektiv och låt dem på riktigt vara delaktiga i beslutsfattande. Och även om jag inte helt säkert vet är det så jag hoppas att framtidens lantbruk ser ut, skriver Katarina Wolf.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
”Hur ser framtidens lantbruk ut?”. Som representant för Sveriges unga lantbrukare är det en fråga som är rimlig att få, en naturlig del av ansvaret som uppdraget innebär. Att just jag skulle vara bättre lämpad än andra att ge ett trovärdigt svar kan diskuteras. Som om man skulle vara expert på framtidsspaningar bara för att man är under 35 år gammal. Det är nästan mer troligt att äldre människors förutsägelser om var vi är 2050 är mer träffsäkra. De har, och jag saknar, många års livserfarenhet och som vi vet kan historien många gånger tala om för oss vart vi är på väg. Det jag dock har, som äldre saknar, är erfarenheten av hur det är att vara ung och lantbrukare i dag. Den erfarenheten ger mig visst mandat att åtminstone försöka ge en fingervisning om de förutsättningar unga behöver och kommer att behöva inom en snar framtid.
Och det perspektivet är inte oviktigt. Speciellt eftersom det håller på att bli en bristvara. Jag misstänker att det finns en magisk ålder. Och när man passerar den glömmer man helt enkelt bort känslan av att vara ung. Det kan hända att man minns vad man gjorde, vad som var jobbigt, eller kanske tenderar man att romantisera perioden en aning. Men man kan inte längre relatera för tiden är oundvikligen ständigt föränderlig. I stället får man göra plats åt nästa generation som språkrör för sina erfarenheter som unga i samtiden. I vår bransch går utvecklingen tyvärr åt fel håll. Vi blir färre och vi blir äldre. Det finns således ganska mycket plats att ta om man är ung och lantbrukare. Hur vi förhåller oss till det utrymmet är viktigt och det gäller både unga lantbrukare och äldre.
För det finns ibland tendenser till så kallad ”youth-washing”. Alltså när man gärna lyfter fram och profilerar unga personer i olika sammanhang utan att de egentligen är delaktiga. I en bransch som alltjämt dras med en, om än felaktig, bild av att vara lite mossig kan det vara tacksamt att använda unga representanter i ett försök att verka mer framåtlutad. Och lika ofta som jag blir ombedd att framtidsspana får jag frågan om hur vi blir bättre på att inkludera unga personer i våra olika verksamheter. Det finns ett enkelt svar på den frågan och det är att faktiskt inkludera dem. Bjud in unga, lyssna på deras perspektiv och låt dem på riktigt vara delaktiga i beslutsfattande. Och även om jag inte helt säkert vet är det så jag hoppas att framtidens lantbruk ser ut.