Höj kraven på offentlig mat

Varje dag serveras ungefär tre miljoner måltider genom offentlig sektor, det vill säga i skola, vård och omsorg. På ett år blir det stora volymer, offentliga upphandlare har därmed en betydande roll i arbetet med att stärka andelen svenska livsmedel. Lek med tanken att alla Sveriges kommuner serverade svensk och lokalproducerad mat. Att kvalitet var en lika avgörande faktor som priset på produkterna. 

Förra året undersökte Land Lantbruk hur kommunerna köper svensk mat. Då framgick det att förutsättningarna för kommunernas möjlighet att fokusera på detta varierar mycket. Vissa kommuner ställer högre krav i nivå med svensk lagstiftning vid offentliga upphandlingar, men långt ifrån alla gör så. De som lyckas bäst är kommuner med en politisk vilja att öka andelen svenskt och som har personer i organisationen med tid och ansvar för att jobba med frågorna. 

Hållbarhetskriterier som att ställa krav på djurskydd, en ansvarsfull antibiotikaanvändning och minskad klimatpåverkan borde vara givet vid svenska offentliga upphandlingar. Det kan annars ses som dubbelmoral med höga krav på svenska bönder gällande miljö- och djuromsorg, samtidigt som kommunen köper kött från Brasilien och Thailand. Att ställa krav i upphandlingen är även ett sätt att arbeta för att uppnå mål med den nationella livsmedelsstrategin. 

Upphandling av livsmedel ska enligt strategin nämligen styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar inom djurskydd och miljö. Just nu pågår arbete med att uppdatera den nationella livsmedelsstrategin. Det är på sin plats att strategin innefattar högre krav på den offentliga maten. Offentlig sektor bör ställa krav på kvalitet och främja samhällets syn på bra matvanor och en hållbar livsmedelsproduktion. Svenska livsmedel som produceras med högre krav på djurskydd och miljöhänsyn än vad EU:s lagstiftning kräver borde prioriteras. 

Konsumenter efterfrågar alltmer svensk och hållbart producerad mat vilket är glädjande. Däremot kostar svenska livsmedel i regel mer än vad importerade alternativ gör, eftersom de kostar mer att producera. Det är ett naturligt utfall, men som kan ställa till det i tider när hushållen drabbas av höjda kostnader för exempelvis räntor och el. 

I takt med att budgeten för hushållen krymper minskar också andelen medvetna val. Då är det desto viktigare att den offentliga sektorn tar ett större ansvar i frågan och föregår med gott exempel. Om vi har en stabil livsmedelsproduktion i hela landet är vi också bättre rustade vid en kris. Det går att göra mycket på kommunal nivå så länge viljan och ambitionen finns där. Det borde trots allt vara en självklarhet att våra barn, äldre och sjuka ska serveras den mest kvalitativa maten – den svenska och lokala. 

Sara Adlers