Dödläget för växtskyddet måste brytas

Första året med den nya reformen av Cap är över och det kan sammanfattas med höga ambitioner men svaga genomföranden. Listan med jordbrukspolitiska initiativ som inte förverkligades är långt mycket längre än listan med vad som faktiskt klubbades igenom. Ett genomgående tema för året var att lagar och reformer inom ramen för EUs ”från jord till bord”-strategi körde fast i olika politiska processer. Så är även fallet med förslaget till ny växtskyddsförordning (SUR). 

Förslaget presenterades redan 2022 som en revidering av det nuvarande växtskyddsdirektivet och har kantats av en lång tid av turbulens och politisk polarisering. I det ursprungliga förslaget framhävs målet att minska användningen av och riskerna med kemiska växtskyddsmedel med minst 50 procent på EU-nivå, något som kritiserats som orealistiskt och ogenomtänkt.
 

I slutet av 2023 förkastade Europaparlamentet miljöutskottets betänkande om förslaget och röstade sedan nej till att skicka tillbaka betänkandet till miljöutskottet for ombearbetning. Det innebär att den politiska processen försattes i en typ av återvändsgränd som är mycket ovanlig. Det gör att det kemiska växtskyddets framtid i EU är mycket oviss för stunden.
 

Givetvis är det bra att förslag som inte har politiskt stöd stoppas. Men vägen framåt borde rimligen vara att ladda om, revidera och söka kompromisser till dess att en positiv förändring sker. Inte förkasta ett förslag för att sedan förhindra fortsatt arbete med det. Arbetet med en ny växtskyddsförordning måste fortsätta. 
 

Dödläget som uppstått kan lösas på två olika sätt. Antingen kan EU-kommissionen dra tillbaka sitt förslag och ge upp försöket för den här gången. Eller så kan EUs jordbruksministrar besluta sig för att fortsätta att arbeta med frågan, oavsett det tidigare utfallet i Europaparlamentet. En överenskommelse bland ministrarna, som i dagsläget ser svår ut att nå, måste dock ändå godkännas i parlamentet i ett senare skede.
 

Det är beklagligt att ett och ett halvt års arbete och förhandlingar om förslaget nu bara mynnar ut i en nulägesrapport utan några konkreta förändringar. Spanien har nu, i egenskap av ordförandeland i EU senaste halvåret, tvingats lämna över till Belgien som tar över ansvaret för det omdebatterade förslaget. Frågan är bara om Belgien lyckas få någon ordning på frågan innan EU-valet i juni.

Den nya växtskyddsförordningen är nödvändig för att tillgodose unionens hälso- och hållbarhetsmål, men ska samtidigt inte inskränka EUs förmåga att producera livsmedel. 
Det är inget enkelt arbete att utforma en sådan förordning, men det är just därför det är så viktigt att arbetet med den nya växtskyddsförordningen fortsätter in i det nya året.
 

Samuel Bäckelin