Chans för kyrkan att utveckla skogsdebatten
I den egna skogsutredningen kan Svenska kyrkan bidra med en konkret inlaga både i den egna och den offentliga skogsdebatten. Det skriver Anna Nilsson i Land Skogsbruk.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Svenska kyrkan är en av Sveriges största skogsägare. Totalt förvaltas 469 000 hektar skogsmark. Ändå har kyrkan varit märkbart tyst i den senaste tidens intensiva offentliga skogsdebatt. Det betyder inte att frågan inte har diskuteras flitigt inomkyrkligt.
Influerad av det övriga samhället dominerades det senaste kyrkovalet av en skogsdebatt. Den nya nomineringsgruppen "Himmel och jord", ungefär motsvarande ett politiskt parti i allmänna val, drev på att kyrkan ska gå över till hyggesfria metoder i större utsträckning.
En av Svenska kyrkans skogsförvaltning tillsatt utredning ser nu över det regelverk som styr förvaltningen av prästlönetillgångarna, Svenska kyrkans benämning på sitt gemensamma kapital som innefattar jord och skog. Utredare är Göran Enander, tidigare generaldirektör för Skogsstyrelsen och ordförande för Naturskyddsföreningen.
Enligt utredningsdirektivet ska den "leda till ett förändrat ställningstagande eller agerande för Svenska kyrkan för att möta den omställning som krävs av hela samhället". Kritik från präster, diakoner, övriga anställda och församlingsmedlemmar har dock främst riktats mot skogsbruket, inte hur jordbruksmarken eller aktiekapitalet förvaltas. Det handlar om vem som ska bestämma över hur skogen sköts, hur skötseln ska nå största möjliga klimatnytta och vilka miljökrav som ska ställas.
Bland förväntningarna finns en förhoppning att utredningen ska minska konfliktnivån inom skogsfrågorna i svenska kyrkan, andra hoppas på att den ska mynna ut i en ny förvaltning. Det visar en första delrapport som publicerades i slutet på förra året. I den inomkyrkliga opinionen finns det en efterfrågan på "ett ökat andligt ledarskap", att skogsbruket ska bedrivas med en "högre grad av hänsyn till andliga och existentiella värden", samt att Svenska kyrkan ska vara en motvikt "till det storskaliga skogsbruket".
Enligt nuvarande Kyrkoordning ska prästlönetillgångarna skötas på ett så effektivt sätt för att ge största möjliga totalavkastning. Avkastningen är årligen cirka 500 miljoner kronor. Frågan är vad som ska väga upp ekonomiskt om kyrkan väljer att ändra inriktning.
Nu söker utredningen synpunkter från kyrkans församlingar. Land Skogsbruk skrev i nummer 11 om Uppsala akademiförvaltning som har beslutat att använda sig av hyggesfria metoder på tjugo procent av den årliga avverkningen, med ett skogsinnehav på cirka 50 000 hektar.
Nu finns chansen till att bidra med konkret kunskap genom ett liknande större projekt för att exempelvis jämföra olika skötselmetoder. Då forskning saknas på området är det oklart vilka skötselmetoder som är bäst när det kommer till klimatnytta.
Här kan svenska kyrkan bidra med en konkret inlaga både i den egna och den offentliga skogsdebatten.
Anna Nilsson