Skogsbruk - Sida 23

Om vi ska nå högt ställda förväntningar på produktion behöver vi också ta tillvara på de genetiska framsteg som görs i våra plantskolor, skriver Paul Christensson.

DebattSkogsbolagens högt ställda avskjutningskrav på jaktlagen är helt orimliga. Detta i kombination med att vargstammen tillåts växa i det närmaste obegränsat gör att älgen är alldeles för hårt ansatt. Det skriver flera sverigedemokratiska riksdagsledamöter.

DebattDet behövs ett pardigmskifte inom skoglig planering om vi ska nå målet ett uthålligt skogsbruk. Det kan göras möjligt genom att Sveriges skogsägare får tillgång till beslutsunderlag. Det skriver Karin Öhman, professor i skoglig planering och Tomas Lämås, docent i skoglig planering, SLU.

DebattDen svaga ställningen som den föregående regeringen tog i skogsfrågan är inte moraliskt försvarbar när en sådan stor del av vår befolkning är beroende av skogen. Det skriver riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD).

DebattUtredningen är ett exempel på myndigheternas strategi att förmå regering och riksdag att fatta beslut som de inte överblickar och därefter överlåta lagstiftningen till de radikaliserade myndigheterna utom riksdagens kontroll. Det skriver jägmästaren och skogsägaren Sverker Liden.

LedareFramåt är det rimligt att tro att virkespriserna kommer att spegla lönsamheten i industrin, motsatsen vore märklig. Det skriver Knut Persson.

LedareHur lätt ska man kunna offra ett livsverk? Lantbrukare är en art som ännu inte har rödlistats. Det skriver Anna Nilsson.

Landsbygden och skogen är kanske aldrig så nära den urbana människan som under julen, skriver Mats Blomberg.

LedareMöjligheterna med så kallat främmande trädslag har blivit tabu. Lagen och certifieringen lägger inte locket på, men regelverket signalerar problem. Det skriver Pär Fornling.

Trots att vi är bäst i klassen kommer målen till 2040 kräva mer av varje enskild producent och markägare – även i Sverige, skriver Anna Ek.

DebattEn snabb elektrifiering av vårt samhälle kräver därför omfattande investeringar i kraftledningar. Vi markägare är positiva till förbättrade kraftledningar, vi förespråkar däremot ny teknik med mindre intrång. Det skriver tre markägare.

DebattWWF välkomnar konstruktiva samtal som bör utgå från kunskap och forskning. Det skriver Benny Gäfvert, viltexpert Världsnaturfonden WWF.

LedareI Sverige saknas oftast både tid, struktur och resurser för att kunna göra ordentliga konsekvensanalyser. Bristfälligt eller obefintligt underlag riskerar att göra det otydligt i förhandlingar i EU-parlamentet och för våra lagstiftare i riksdagen. Det skriver Anna Nilsson.

Vi behöver en revolution i viltförvaltningen. Men ska det vara möjligt så behövs män som vågar säga ifrån och sätta ned foten, skriver Susanne Öberg.

DebattWWFs resonemang leder till felaktiga slutsatser. Genom att minska älgstammen, i enlighet med lagstiftningen, så att den hamnar i balans med betesresurserna skapas utrymme för större biologisk mångfald. Det skriver Johan Emanuelsson, skogsägare och jägare, Tibro.

DebattDen svenska skogen är en riktigt viktig kolsänka. Det bör vara möjligt med med ett större koldioxidupptag samtidigt som vi värnar biologisk mångfald. Stora förbättringar har redan skett. Det skriver Alexander Nilson, nationalekonom och skogsägare, Spånstad.         

DebattBenny Gäfvert från WWF kritiserar skogsbruket och LRF för våra ståndpunkter i klövviltfrågan. Jag vill bjuda in till samtal i denna fråga så att vi får en dialog om den situation vi befinner oss i och vägar framåt. Det skriver Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.

LedareDen aviserade skogsutredningen behöver fokusera på att vara visionär, förtydliga målen, väga målen mot varandra och tänja gränserna för att utveckla skogsbruket inför framtiden. Att vara otydlig leder åt rakt motsatt håll. Det skriver Pär Fornling.

Som säsongsboende utbo kan jag tycka att synen på skogsägare med närbor kontra utbor ofta framställs lite för svartvit, skriver Kerstin Dafnäs.

DebattPlockhuggning har en mycket längre historia än trakthyggesbruk. Det behövs bara fem granar som var och en är 100 år för att komma tillbaka till bondeledaren Nils Dackes tid. Ropen skallar - tänk själv. Det skriver Göran Arvidsson, skogsägare i Dackebygd.