Utsikten ingår inte i äganderätten
Äganderätten är viktig, men utsikten ingår inte i den. Grannar bör inte ha högre rättslig status vid prövning av solparker än andra etableringar. Det skriver Anna Werner, vd, Svensk Solenergi.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln: Grannar till solparker bör får stärkt rättslig status av Jonathan Lindgren och Aurora Svallbring, Villaägarnas Riksförbund.
Jonathan Lindgren och Aurora Svallbring, Villaägarna, skriver i Land Skogsbruk att grannar till solparker bör få stärkt rättslig status med hänvisning till äganderätten. Äganderätten är viktig, men utsikten ingår inte i den. Grannar bör inte ha högre rättslig status vid prövning av solparker än andra etableringar. En verksamhet som kan förändra synintrycket från en fastighet under tiotals år är slutavverkning av skog. Mellan år 2018 till 2022 slutavverkades 243 000 hektar skogsmark i Sverige, det är ungefär 15 gånger så mycket som behövs för att klara Svensk Solenergis mål om 18 TWh solkraft på mark (16 000 hektar). Resterande 12 TWh solel kan vi producera på bland annat villaägarnas tak och fasader. Solkraften hotar alltså inte landskapsbilden utan förblir ett marginellt fenomen även vid kraftig utbyggnad från dagens nivå.
En mindre solpark som bidrar till den egna elförsörjningen och genererar viss elförsäljning eller arrendeintäkt borde vara var lantbrukares rättighet att få anlägga, vare sig det är tjusigt för grannen eller inte. Många kommer också välja agrivoltaiska system, solsambruk där både el och livsmedel produceras. En markägare väljer inte i första hand sin mest produktiva jordbruksmark, sitt mest natursköna skogsparti eller mossen som universitetet studerar för sin artrikedom för att anlägga en traditionell solpark. Sådant prövas dessutom av Länsstyrelsen som med stor erfarenhet väger olika intressen och värden mot varandra.
Men eltillskottet av endast mindre solparker räcker inte för att nå de 15 procent av elmixen som skulle kunna vara solkraft (idag 2 procent). Anledningen till att vi vill öka andelen solkraft i elmixen är att den har få och lindriga externaliteter, så som förändring av grannarnas utsikt. Det är det billigaste kraftslaget och det kraftslag som kan tillföra mest elproduktion på kortast tid. Stora solparker byggs i hela världen och de behövs även i Sverige, inte minst för att pressa elpriset och möta det elbehov som industrin skapar tillsammans med tusentals nya arbetstillfällen. Om prognoserna som pekar på snart dubblat elbehov slår in behöver vi accelerera anläggningen av kraftproduktion.
Tyvärr innebär de flesta etableringar en viss olägenhet för närmast boende. Vid etablering av en flera hundra hektar stor solpark som i Villaägarnas exempel, skulle parkbyggaren kunna gå berörda bostäder till mötes en bit på vägen. Det ligger i markägarens intresse att inte förstöra grannsämjan. Det går exempelvis att lämna ett visst avstånd runt solparken för att minska synintrycket från den. En bit skyddande skog kan stå kvar mellan solparken och fastighetsgränsen. I andra hand går det att plantera buskage och annan växtlighet runt solparken för att skapa en buffertzon som också kommer djurliv och pollinatörer till nytta.
En solpark har marginell inverkan på markens egenskaper om du anlägger den med varsamma metoder som med pålning. Buller och hjulspår förekommer visserligen under anläggningstiden och på skogsmark kan träd behöva fällas där de hunnit växa till sig. Om solparksägaren låter bli att stängsla in sin anläggning bor du granne med ett strövområde där både djur och människor är välkomna. Med väl planerat underhåll av växtlighet och varsamhetsåtgärder kan solparken bli en tillflyktsort för djur- och växtliv, i praktiken en anlagd slåtteräng med skuggade partier.
Anna Werner, vd, Svensk Solenergi.