Klimatskog är hotad av passivitet

Vän av ordning undrar vad klimatskog är för något. Andra pustar över ytterligare en definition av skog, det finns redan många . Och ganska mycket snömos.

Miljörörelsen är duktig på att fånga upp känslomässiga begrepp och ge dem ett innehåll. När man talar om att naturskogen huggs ner är det lätt att associera till skogens armageddon, även om verkligheten är en annan.

Näringen är inte lika bra på ord. Ett tröstlöst försök att döpa om kalavverkning till föryngringsyta tog inte fäste, trots att det har sin grund. Gamla kalhyggen var kala. Nu lämnas ungefär tio procent av träden för miljöhänsyn.

Gammelskog är ett annat laddat ord. Det får definiera lite allt möjligt, men bör i grunden vara urskog. Alltså skog helt utan mänsklig inverkan. Det finns knappt.

Naturskog är ett vidare begrepp. Det känns konstigt om skog delas upp i naturlig och onaturlig. Gränsdragningen är knepig.  Många glorifierade bilder på naturskog visar resultatet av ett ganska ordinärt skogsbruk. Skenet bedrar och orden förför.

I vilket fall är det per definition skog som nästan är urskog, alltså med lite mänsklig påverkan. Den är besläktad med "Old-growth forest" som är ett begrepp i EU. Därför är en exakt definition nödvändig, eftersom det grundar olika beslut.

Vad orden betyder är en sak. Hur de uppfattas en annan. Och hur de används i plakatkampanjer en nyckelfaktor. Naturskog är inte alltid ett ideal.

Jag har ett hus vid ett reservat med ek. Det är definitivt ingen "naturskog". Tvärtom är det 500 aktivt brukade hektar, med mycket mänsklig påverkan. Det betas av köttdjur. Granar avverkas och hålls efter. Det jobbas med röjsågar. Ytterligare ekar planteras. Insekterna gynnas av mulmholkar och ekoxekomposter. Kalla det vad ni vill, men alla kan nog hålla med om att brukandet ger ett inbjudande och rikt landskap, både för människor och mångfald.

Åter till klimatskogen. Det är en bra beskrivning på skog med tilltagande virkesförråd och bra tillväxt genom aktivt brukande. Ju bättre skogen växer ju mer kol binds in. Mycket av virket i klimatskogen används till produkter som binder kol under lång tid. Att lämna skogen vind för våg gynnar inte tillväxten. Inte heller hyggesfritt. Där metoden fungerar riktigt bra beräknas tillväxten vara 20 procent lägre än i vanligt skogsbruk. Men det är bara halva sanningen. Genom bättre föryngringar, förädlade trädslag och andra aktiva åtgärder kan tillväxten lätt öka 50 procent. Då är skillnaden 20 + 50 procent.

Det finns förstås anledning att balansera åtgärder för klimatet mot andra mål, men att blanda bort korten i en röra av mål, medel och plakatkampanjer underlättar inte. För den breda allmänheten blir det förvirrande. Därför finns anledning att tala om klimatskog.

Pär Fornling