Grundregler för ägande av skogen är en viktig garant

Grundregler för ägande är en viktig garant mot mycket av vad de tror sig se i skogen. De gäller alla kategorier ägare. Det skriver Holger Larsson, Tibro. 

Om man besvärar sig med att räkna ut hur långt timmerbilarna kör och hur mycket diesel de förbrukar men inte nämner sysselsättning och värdet av exporten och andra nyttigheter har man ett begränsat synfält. Det skriver Holger Larsson, Tibro, i en debattartikel i Land Skogsbruk. FOTO: ISTOCK

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Replik på debattartikeln: Det är inte synd om de som hindras avverka skog med höga värden av skogsägarna Roger Adolfsson och Torbjörn Westerberg.

”Det är inte synd om skogsägarna” skriver Roger Adolfsson och Thorbjörn Westerberg och det kan de ha rätt i men deras argumentering är definitivt inte yrkesutövarens. De har andra mål för sin skog och det har full rätt att ha. De förespråkar stora förändringar så det finns anledning granska tyngden på deras synpunkter.

Om man besvärar sig med att räkna ut hur långt timmerbilarna kör och hur mycket diesel de förbrukar men inte nämner sysselsättning och värdet av exporten och andra nyttigheter har man ett begränsat synfält. Om man anser det viktigt att påtala att 80 procent av den inlagrade koldioxiden endast lagras kortsiktigt, har man helt missat den viktiga funktion skogen har att förse oss med råvaror som ersätter fossilt material.

De sista naturskogsresterna ber man för. Siffran 30 procent ser vi inte här men att de ”innehar och binder mängder med kol” vet man och ser en räddning där. Vi som anstränger oss lite och försöker inse fakta ser ju riskerna med sådana spekulationer. Gamla skogar är mer utsatta för brandrisk och insektsangrepp. Gamla träd dör naturligt. Skog går inte att konservera. Eftersom de naturskogar som åberopas ofta är gamla är förhoppningarna om en varaktig och ökad inlagring av kol ett dåligt skäl för avsättning. Finns andra bör man ange dem.

Granåker eller virkesåker är begrepp man gärna använder. Många skogsägare är odlare. De har förmågan att se skönheten i alla bestånd. Ett hygge varar kanske i två år sedan är det en nyplantering som omfattas av förhoppningar och omsorger och överlämnas till naturen för en utveckling  baserad på de förutsättningar som råder där. Egentligen är det ingen skillnad mot det kontinuerliga brukandet därefter. Skillnaden skapas genom brukandet av hygget och en väl utförd plantering. Att det finns naturvänner som inte kan se skönheten i ett bestånds utveckling därför att det är föremål för vissa omsorger kan bara beklagas. Effekten på mångfald och hållbarhet är naturligtvis lika betydelsefull för odlaren som naturvännen. Åtgärder bör baseras på vetenskapliga fakta.

Grundregler för ägande är en viktig garant mot mycket av vad de tror sig se i skogen. De gäller alla kategorier ägare. Objekten skall vårdas och skötas så att det ger en varaktig produktionsförmåga och förblir en god tillgång för ägare och samhälle. Det är utmärkande för många naturvänner att man påtalar andra värden än ekonomiska. Ofta har förslagen karaktären att minska avkastningen. Det är svårt att ta naturvänner på allvar som inte ser effekten av sina förslag och resonemang på lösgörandet av fossilt kol.

Holger Larsson 

Tibro

Läs mer: 

Hög tid för skogsägarnas revansch 

Skogsdebatten kan inte vara ständigt pågående