Skogsbruk - Sida 15

DebattSverige måste stå enade i motståndet mot förslag som hindrar skogsbruk från att bidra till klimatomställningen. Det skriver Jessica Polfjärd, europaparlamentariker (M).

LedareUpprörande är att lagarna går emot varandra, som att EUs naturrestaureringslag går stick i stäv mot Avskogningsförordningen. Här krävs det att EU-politiken zoomar ut. Det skriver Anna Nilsson.

DebattFör att på ett sakligt och nyanserat sätt kunna ifrågasätta och staka ut målen behöver politiker och journalister ha mer kunskap. Hur många journalister försöker belysa klimatkrisen och lantbrukets gemensamma svårigheter? Det skriver Anders Edbro, ordförande LRF Osby kommungrupp, ihop med flera skogsägare och journalister.

Fler män, och kvinnor, behöver få upp ögonen på hur de och deras organisation bygger glastak. För det är glastaken som gör att det för varje år blir allt färre kvinnor som äger allt färre och mindre fastigheter i förhållande till männen, skriver Susanne Öberg.

DebattSverige behöver återställa och etablera mycket våtmark för att klara flera klimat- och miljöutmaningar. Markägare är centrala för våtmarksarbetet eftersom åtgärderna är frivilliga. Det skriver Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.

Vi måste ha en tydlig ersättningsrätt när vi hindras från normalt skogsbruk. Det som står i Sveriges grundlag att ”när pågående markanvändning avsevärt försvåras, skall ersättning utgå” måste respekteras, skriver Paul Christensson.

LedareDet måste finnas en rättssäkerhet som innebär att en skogsägare får använda sin skog till ett aktivt skogsbruk. Det skriver Knut Persson.

DebattSom jägare och skogsägare skriver vi inte under på den påstådda motsättningen mellan natur och skogsbruk, vi vägrar köpa det konstruerade påståendet att det är älgen som är problemet. Det skriver Lars-Göran Nyström och Philip Kullgren, jägare och skogsägare, Åtvidaberg.

DebattUtan markägarnas engagemang och vår kunskap om tillgänglig foderareal och skadenivåer kommer viltförvaltningen fortsätta att kantra. Det skriver tre regionala LRF-ordföranden i en gemensam debattartikel.

En verksamhet med skog betyder oftast ett mycket ojämnt inflöde av inkomst. Det är därför viktigt att se till att fördela skogsinkomst på de sätt som finns tillbuds. Det kan finnas oerhört mycket skatt att spara, skriver Helena Löthgren.

LedareDen yrvakna debatten om förberedelser inför en hotande kris handlar mest om livsmedel. Men skogen har en avgörande betydelse om landet isoleras. Det skriver Pär Fornling.

DebattJag har lärt mig att det var naivt att tro att jag fick bruka den mark jag själv äger. Det grundlagsskyddade egendomsskyddet var vatten värt. Det skriver Kristofer Stigen, skogsägare Bollebygd.

Om det bara är volymer vi vill ha, och det kommer nog att behövas stora sådana, är det då någon mening med gallringar som kan ge ett lågt netto och skaderisker i ett förändrat klimat?

DebattJag är imponerad av skogsägarnas ambition att värna om natur- och kulturvärdena på sina skogsfastigheter. Det skriver Ragnar Johansson, skogsmästare.

LedareTekniska framsteg ger även nya ingångar till skogsbruket. Det är välgörande att lämna åsiktsdiket för en stund och blicka fram mot en skoglig framtid där allt är möjligt. Det skriver Anna Nilsson.

Ibland säger vi att vi inte ser skogen för alla träd. Kan det också gälla den gröna omställningen? Vi har i Sverige en fungerande grön omställning som ständigt pågår mitt framför ögonen på oss, men vi glömmer bort att berätta om den, skriver Torgny Persson.

DebattJag ser det som nödvändigt att det i diskussioner om vad som kan göras för att minska koldioxidutsläppen också tas hänsyn till de fattiga i Syd. Det skriver Reidar Persson, småskogsbonde och före detta biståndsbyråkrat. Det skriver Reidar Persson, småskogsbonde och före detta biståndsbyråkrat.

DebattEn fungerande demokrati, stabila samhällsfunktioner och en stark äganderätt är grundläggande för ett välfärdssamhälle. Om inte politiken agerar snabbt tror jag att Sverige är på väg mot ett sluttande plan. Det skriver Per Nyström, Nergården.

LedareFör de flesta skogsägare betyder riskspridning att man använder fler trädarter och mer småskaligt anpassar brukandet. Det är inte fel att testa en ny tanke, tvärtom är det en fördel om våra skogar blir mer olika. Det skriver Knut Persson.

FN-mötet om hur vi ska uppnå målen kring den biologiska mångfalden är viktigt – men det gäller att åtgärderna anpassas till våra olika verkligheter, skriver Paul Christensson.