Återskapa fler slåtterängar
Det är dags att återuppväcka fler av våra gamla slåtterängar, skriver Harald Nylinder, affärsområdeschef på Skogssällskapet.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Med junis intåg sjuder Sveriges slåtterängar av liv. Örter och blommor breder ut sig på marken och fjärilar, humlor och andra insekter surrar och fladdrar ovanför. Slåtterängarna är en av Sveriges artrikaste miljöer – men få finns kvar och sköts aktivt. En stor del av våra ursprungliga slåtterängar har omvandlats till skog eller jordbruksmark. Dessförinnan var slåtterängen en självklar del i jordbruket, i åtminstone 1000 år. Ängen försåg gården med djurfoder, men eftersom den aldrig gödslades blev ängen näringsfattig. Just därför är den en livsmiljö för örter och blommor som sällan klarar av att konkurrera på mer näringsrika marker.
För att en slåtteräng ska behålla sin artrikedom krävs årlig skötsel. På våren, när vitsipporna blommar, ska ängen fagas (räfsas) för att få bort löv och mossa. Under sommaren ska ängen slås, helst med lie, för att ge blommorna så bra förutsättningar som möjligt att sprida sina frön inför kommande år. Att sköta en slåtteräng kräver en hel del arbete, men ger stor glädje när några av de känsligaste arterna i den svenska naturen successivt återerövrar marken.
Enligt EUs förordning för restaurering av natur ska 20 procent av EUs land och vatten restaureras innan 2030. Till 2050 ska alla ekosystem i behov av restaurering vara åtgärdade. Just nu råder stor osäkerhet om hur förordningen ska tillämpas i Sverige, men helt klart är att vi kommer att arbeta mer med restaurering framöver. Som markägare kan du redan idag söka ekonomiskt bidrag för att återskapa och sköta en slåtteräng. Naturvårdsverket ger via länsstyrelserna anslag till restaurering och via Jordbruksverket kan du få stöd för löpande skötsel.
Idag ökar dessutom intresset från olika företag att – via biokrediter – finansiera restaurering och skötsel av slåtterängar. Det behöver alltså inte bli ett ekonomiskt avbräck för dig som markägare att återskapa en slåtteräng. Men om bidragsprojektet känns övermäktigt kan du ändå göra nytta på en liten yta. I det här fallet gäller verkligen devisen ”less is more”, där också en liten plätt bakom huset gör skillnad. Och en liten yta som sköts noggrant på slåtterängsvis gör större nytta än en stor yta som bara sköts halvbra.
Slåtterängar var en gång en självklar del av den svenska landskapsbilden, och bidrog till en varierad och rik natur. I dag är de sällsynta, men tillsammans kan vi se till att fler återskapas. De är en viktig del i vår kulturhistoria, ovärderliga som livsmiljö för känsliga arter och dessutom oerhört vackra när de nu slår ut i blom.
Harald Nylinder, affärsområdeschef Skogssällskapet