Debatt

DebattKornas klimatpåverkan genom metanutsläpp är en myt. Därmed faller också argumenten för att ta till åtgärder för att minska metanutsläppen från korna. Det skriver Lars Kamél, ägare av jordbruksmark och skog i Medelpad.

DebattNaturvårdsverket vill genom sin nya vägledning trumfa in ett nytt verktyg i älgförvaltningen för att jägarna ska ha en rolig jakt. Samtidigt nonchalerar myndigheten andra mål. Det skriver Lisbeth Larsson, Tibro.

DebattDet är dags att vi på allvar börjar se skolmaten som en investering snarare än en kostnad. Det skriver Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF. 

DebattMin slutsats kvarstår att storskalig solkraft inte ger den el vi behöver och bidrar inte till en sann grön omställning men tar värdefull jordbruksmark i anspråk. Det skriver Per Ask, teknologie doktor och professor emeritus, Linköpings Universitet.

DebattLivsmedelsverket och Nordiska ministerrådet hotar som jag ser det med de nya kostråden Sveriges nationella oberoende, de skadar livsmedelsstrategins mål samt våra mål om biologisk mångfald. Det skriver Stefan Hellstrand, teknikdoktor i energiteknik.

DebattVirkussjukdomen blåtunga är ett alarmerande hot mot djurhälsan i Sverige. Nu måste alla bidra för att stoppa blåtungans framfart. Det skriver fem av LRFs regionordföranden.

DebattMer grön politik som fokuserar på att få fler bönder och belöna miljönyttor och ekosystemtjänster är en del av lösningen på dessa utmaningar. Det skriver Pär Holmgren, EU-parlamentariker (MP).

DebattSolkraft har inga utsläpp när elen produceras, utan utsläppen uppstår när energi används för att tillverka solpanelerna. Det betyder att ju mer solkraft som finns i energisystemet, desto lägre blir utsläppen vid tillverkningen. Det skriver Madeleine van der Veer, verksamhetsledare, Nätverket för solparker.

DebattVem tar egentligen ansvar för att det kommunala reningsverksslammet inte ska riskera att försämra människors hälsa och möjligheten att producera bra mat framöver. Är det staten, kommunerna, bönderna eller konsumenterna? Det skriver Lars Olrog, ledamot (C) i tekniska nämnden i Tanum.

DebattSvenska kyrkans skogsutredning ger flera väl underbyggda förslag på ett skogsbruk i framkant, som ställer om, är agilt och som tar större hänsyn till den biologiska mångfalden än idag. Det skriver Barbro Carlberg, Naturskyddsföreningen.

DebattDet är oklokt att bygga storskalig solkraft på jordbruksmark. Vi förlorar jordbruksmark som är viktig för vår livsmedelsförsörjning utan att få den el som vi egentligen behöver. Det skriver Per Ask, doktor i teknik och professor emeritus vid Linköping universitet.

DebattOm Svenska kyrkan fortsätter bruka sina skogar som ett skogsbolag, och inte är beredda att avstå en bråkdel av sina intäkter för att ändra på det, får de göra det utan mina skattepengar. Det skriver Lars Axelsson, skogsägare och medlem i Svenska kyrkan.

DebattInom kyrkan har samtal förts om kyrkans grundläggande värderingar med fokus på konkreta konsekvenser för förvaltningen av mark och skog. Vi konstaterar att det är ett par grundläggande faktorer är viktiga att ha med sig i debatten. Pether Nordin, civilekonom, och Eva Katarina Agestam, präst.

DebattJag positiv till gårdsförsäljning och lämnar tips hur man redan idag kan starta. Det skriver Staffan Ragnar Svedskog, egenföretagare och LRF-medlem, Västmanland.

DebattLäget i kyrkans skogar är bekymmersamt. Det stiften nu skyller skogsutredningen för, är tidigare av stiften egentillverkade synder. Det skriver Peter Lindgren, jägmästare, fotograf och organisationskonsult.

DebattDet är viktigt att se att den miljöopinion som finns, inte minst bland unga medlemmar i Svenska kyrkan, förväntar sig att kyrkan ska kunna leda utvecklingen mot ett mer hållbart skogsbruk. Det skriver Lars Rydén och Bengt Gustafsson, medlemmar i det ekoteologiska seminariet vid Rättviks stiftsgård.

DebattMin uppmaning till kyrkostyrelsen är: Följ de krav, regler och lagar som finns för skogsbruket idag. Kasta det som utredaren förelår i soptunnan. Det skriver skogsägaren P-A Pettersson, medlem i Svenska kyrkan.

DebattTvärtemot mot vad Tidöpartierna ofta framställer sig, så stärker deras förslag inte äganderätten, minskar inte byråkratin och ökar inte lönsamheten för skogsägare. Det skriver Rebecka Le Moine, riksdagsledamot för Miljöpartiet.

DebattAlla insatser, från återvätning till krafttag för ökad tillväxt, bör vägas mot varandra för att få  mest klimatnytta per insatt krona. Det skriver Pär Fornling.

DebattMiljömålsberedningens förslag angående återvätning bygger inte på "teoretiska modeller" utan på en lång rad mätningar i olika fältförsök. Slutsatsen är att det normalt är till fördel för klimatet att återväta bördig torvmark. Det skriver Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen.