Sverige behöver fler och växande kooperativa företag vars ägare har fötterna i den svenska myllan: lantbrukare, skogsägare, konsumenter, försäkringstagare och boende, skriver företrädare för Svensk Kooperation.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Kris är det nya normala, men är Sverige redo för denna nya verklighet? Sverige behöver ett mer robust näringsliv som kan leverera samhällskritiska funktioner och tjänster när krisen eller kriget kommer.
Vi i Svensk Kooperation samlar kooperativa och ömsesidiga företag. Deras ägare är långsiktiga, uthålliga och väl förankrade i landet. Inte minst är de centrala aktörer för Sveriges civila beredskap när det gäller att möjliggöra investeringar i jord- och skogsbruk och stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och totalförsvar. Kooperativa och ömsesidig företag bidrar även till en betydande del av sysselsättningen på landsbygden.
Trots de senaste årens ekonomiska och geopolitiska turbulens har de 100 största kooperativa och de ömsesidiga företagen i Sverige kontinuerligt ökat den årliga omsättningen och omsätter nu över 660 miljarder kronor. Internationella studier bekräftar att kooperativa och ömsesidiga företag är mer stabila och klarar ekonomiska kriser bättre.
Men denna kooperativa superkraft får dock brottas med både fördomar och okunskap. Här vill vi peka på några av de politiska åtgärder som behövs för att ta tillvara det kooperativa företagandets potential:
De behövs kunskapshöjande insatser. Kunskapen om kooperativt företagande är bristfällig hos banker, myndigheter och offentliga finansiärer. Universitets- och högskoleutbildningar missar även de den kooperativa företagsformen och framställer aktiebolag som den allenarådande företagsformen. Nu behövs breda kunskapshöjande åtgärder.
Rättvisa konkurrensvillkor för kooperativa och ömsesidiga företag måste säkerställas. Svensk och europeisk lagstiftning utgår från aktiebolagsmodellen vilket leder till att kooperativa och ömsesidiga företag missgynnas i lagstiftning, myndighetsbeslut och EU-förordningar. Exempel på detta är att energikooperativ straffbeskattas och att kooperativa företag inte har möjlighet till investeringsstöd. Likabehandling mellan olika företagsformer behöver säkerställas.
Inför lika villkor för kapital, oavsett företagsform. Nystartade kooperativa företag vittnar om att de inte ens får öppna ett bankkonto på grund av sin företagsform och många nekas också finansiering just på grund av sin företagsform. Här behövs initiativ för att även kooperativa företag ska kunna få finansierings- och investeringskapital.
Dessa åtgärder lyfts även av FN som har utropat 2025 till Kooperationens år och uppmanar till satsning på kooperativt företagande – som bidrar till ökad trygghet, grön omställning och en inkluderande ekonomisk utveckling. Nu finns momentum att leverera på FN:s uppmaning och samtidigt göra Sverige tryggare och mer robust!
Paul Christensson,
ordförande Svensk Kooperation
Anders Dahlquist-Sjöberg,
vice ordförande Svensk Kooperation
