Vi lantbrukare behöver få större makt över våra marker

Hur länge ska skador på svensk jordbruksmark, åkermark och beten, överstiga 10 miljarder kronor varje år? Fördelar vi 10 miljarder på Sveriges 3 miljoner hektar jordbruksmark blir det i snitt 3 000 kronor per hektar. Brukar du 350 hektar blir kostnaden över 1 miljon per år!

Räknar vi om till priset för limpor blir det cirka 300 miljoner. Det är mycket snack om matsvinn och dyra matvaror från jordbruket nu, då är det konstigt att vi jordbrukare ska behöva stå för ännu en kostnad som har tillkommit under de senaste 15 åren. Lönsamheten är redan väldigt pressad så denna kostnad är väldigt svår att få igen. Eftersom jaktarrenden idag ligger på cirka 100 kronor per hektar är det den sämsta affär vi gör när förlusten är 3 000 kronor per hektar. Den enskilde markägaren kan/törs inte konfrontera jaktlaget som i många fall kan vara 20-30 personer. Tar vi sedan kontakt med diverse myndigheter sitter det oftast en jägare som viltansvarig. Då är det sällan hen står på lantbrukarens sida. Jag hörde på ett möte att även landsbygdsministern har en större jägarkeps än bondekeps. 

Vi sätter även stora delar av landet i fara när viltstammarna får fortsätta växa. Den afrikanska svinpesten: var det från soptippen smittan kom eller från en lastbil som varje dag kommer in från våra östliga grannländer där smittan är fullt utbredd? Blåtunga: Virus som sprids med knott och drabbar alla klövdjur som rådjur, dovhjort, kronhjort och älg. Har vi stora stammar av dessa kan ju spridningen bli väldigt stor. Det kan bli väldigt stora ytterligare ytterligare kostnader i en redan mycket pressad bransch. Ska vi få någon framtid för lantbruket och få in nya unga lantbrukare måste vi lantbrukare få större makt att värna om våra marker. Som det är nu kommer många att ge upp då det inte går att arrendera ut marken heller på grund av viltskador.

Per G Larsson

Uppsala