Ett naturnära skogsbruk kan gynna markägare
Vilka tjänar på dagens industriella skogsbruk? Det är inte i första hand de 300 000 privata skogsägarna, utan de stora skogsbolagen. Det skriver talespersoner för Skydda Skogen.
Vilka tjänar på dagens industriella skogsbruk? Det är inte i första hand de 300 000 privata skogsägarna, utan de stora skogsbolagen. Det skriver talespersoner för Skydda Skogen.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på debattartikeln: Överstatliga trädgårdar skyddar inget land av Carl-Wiktor Svensson (KD), regionråd Kalmar Län och före detta ledamot Sveriges Miljömålsberedning.
Carl-Wiktor Svensson målar upp en konflikt som står mellan staten och miljöaktivister från storstaden å ena sidan, som vill förhindra skogsbruk med miljöargument, och markägare glesbygden å andra sidan, som förlorar sin frihet och förmåga att bidra till landets försörjning. Men vi två talespersoner för Skydda Skogen, som båda bor i glesbygden och är skogsägare, ser annorlunda på saken.
Vilka tjänar på dagens industriella skogsbruk? Det är inte i första hand de 300 000 privata skogsägarna, utan de stora skogsbolagen. Vinsten går då till storstäderna, samtidigt som lokalsamhällena inte längre har så många arbetstillfällen i skogarna. Lokala näringar som renskötsel och naturturism missgynnas också av det industriella skogsbruket, och virket från snabbvuxna granplanteringar duger ofta inte till kvalitetssnickerier som kan förädlas lokalt, utan mest till massaved. Roger Adolfsson, en av oss talespersoner, är finsnickare och vet detta av egen erfarenhet.
Skydda Skogen är inte emot skogsbruk: människan har genom alla tider haft skogen som en del av sin försörjning. Men vi vill:
1. Skydda och restaurera minst 30 procent av den produktiva skogen för den biologiska mångfaldens och klimatets skull - en bra början vore om all statlig skogsmark användes för skydd, restaurering och bytesmark.
2. Ha ett naturnära skogsbruk som mer efterliknar ett naturligt ekosystem, där en större mångfald av arter kan leva.
Vårt första mål kan vara en bra affär för en markägare, eftersom man får 125 procent av marknadsvärdet vid en reservatsbildning, samtidigt som man kan njuta av att skogen finns kvar. Vårt andra mål kan i själva verket också gynna markägare. Det är inte självklart att bara plantera gran och tall så som rådgivarna från företag som köper virke ofta råder dig till, för hur kan vi veta vilket virke som efterfrågas om 60 år?
Ett naturnära skogsbruk kan öka timmerandelen i skogen genom att öka andelen äldre träd, vilket ökar fastighetsvärdet och ger ett bättre pris om virket säljs. Det ger också fler trädarter i skogen, vilket minskar risken för barkborreangrepp och andra sjukdomar som lätt slår till i en monokultur. Blandskogar är inte lika utsatta för storm som granplanteringar är. Färre diken minskar risken för torka och brand, och även en ökad andel lövträd minskar risken för brand. Och när skogen föryngrar sig själv behöver vi inte betala för plantering.
Elin Götmark och Roger Adolfsson,
talespersoner för Skydda Skogen