Krönika

Troligen har nuvarande regering ambitionen att skapa ordning i det skogliga kaoset, men frågan är om man lyckats utan att ta ett större helhetsgrepp? Det skriver Anders Pettersson.

Om vi inte snart lyckas vända debatten kan vi inte ta något för givet – varken den vackra midsommarbilden eller mat på bordet, skriver Katarina Wolf.

Varför springer inte de dedikerade människorna som upptäcker sällsynta fjärilar runt på alla typer av biotoper och inte bara i skogen? Det skriver Marit Bohlin.

Det finns skäl att lyssna på de europeiska lantbrukare som sprider gödsel och bränner däck, skriver Lars Anders Johansson.

Det är dags att kliva ur konflikthärdarna och hitta nya vägar för att skogsbruket ska kunna överleva, skriver Susanne Öberg.

Att Sveriges bönder har konkurrensnackdelar är inte alltid EUs fel, skriver Palle Borgström.

Det ligger i människans natur att vara lite lat och att tro på enkla sanningar, men Europaparlamentsvalet är fel tillfälle att inte göra sin läxa, skriver Anna Ek.

Det är helt naturligt att unga har en drivkraft att på olika sätt försöka påverka beslut som kommer att forma framtiden som man själv kommer att verka i. Man kan aldrig förlita sig på att den rösten kommer att bäras av någon annan, skriver Katarina Wolf.

Man måste återgå till att ta lagom stora steg i rätt riktning så att man får med sig befolkningen i förändringsresan, annars blir det bakslag och utvecklingen går åt fel håll, skriver Paul Christensson.

En vallskörd kan vara en ljummen sommarkväll med kafferast på en gräsdoftande ensilagebal. Men en vallskörd kan också vara stress och för lite eftertänksamhet, skriver Ida Frankenberg.

Inför EU-valet är det många gånger svårt att skilja på vad som avgörs på EU-nivå och vad som hanteras i Sverige. Kanske är det bekvämt att skylla nationella tillkortakommanden på EU, skriver Kerstin Dafnäs.

Fler betande djur, fler fåglar och artrika betesmarker kommer höras, synas, lukta och kännas. Fundera över hur du kan bli ambassadör för budskapet om vår gröna omställning, skriver Markus Hoffman.

Hur hållbart är det och hur mycket inlagring blir det egentligen i ett kök som hamnar på tippen efter endast sex år? Det frågar sig Haidi Andersson.

Vi kan inte trygga vår livsmedelsförsörjning i kris om vi inte värnar den svenska livsmedelsproduktionen i fredstid, skriver Jenny Asplund.

Vill vi nå ett fossilfritt samhälle är ökad tillväxt i skogen en stor möjlighet och viktig förutsättning, skriver Torgny Persson.

Byråkratin har under mina år som bonde vuxit sig till ett monster, antalet regler ökar ständigt utan att någon tas bort, skriver Palle Borgström.

För den kommunala ekonomin betyder den lokala livsmedelsproduktionen betydligt mer än Svenska Rallyt. Varför ser man inte den nyttan, medan man gladeligen kan sponsra Rallyt med 30-40 miljoner utan att ens veta vad man får tillbaka? Det frågar sig Arne Lindström.

I dag har vi en extrem situation i svenskt skogsbruk, skriver Anders Pettersson.

Att låta ukrainarna jobba här eller upprop mot inkomstkraven för att få uppehållstillstånd har inte sin grund i medkänsla och människokärlek. Det handlar enbart om att råvaran ska fram ur skogen så billigt det bara går, skriver Susanne Öberg.

Varför börjar vi inte med det vi redan har? Blodet och inälvorna hanteras oftast som biprodukter och blir till biogas, när det i själva verket är de mest näringstäta delarna av djuret, skriver Ellinor Littorin.