Nu när frågan om en tryggad och stärkt livsmedelsförsörjning blivit så central, skulle också konsumenterna behöva få en bättre förståelse för olika konsekvenser som kan uppstå genom hela livsmedelsvärdekedjan, det skriver Jenny Asplund.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I skrivande stund upplever vi årets första längre period när i princip hela landet har uppehåll och värme. Vi hoppade tydligen över våren i år och gick direkt från vinter till sommar (med brasklappen att det kan komma ytterligare bakslag). När jag står i mitt arbetsrum och tittar ut över Drottninggatan ser jag en klarblå himmel, häggen som blommar i parken mittemot, och de annars så svartklädda stockholmarna strosa runt i ljusa byxor och vita linneskjortor. Likt blommorna i sluttningen sträcker de på sig och vänder ansiktet mot solen.
Vadan denna vårliga inledning? Jo, nästan alla nordbor (med undantag för pollenallergiker) lever för denna tid. Det är en kort men ljuv period av skir grönska och förhoppning i luften, och lika välkommen varje år oavsett när den anländer. I alla fall för den stora massan. För jag kan nästan svära på att de flesta jag ser där nedanför mitt fönster inte tänkt en tanke på vad den försenade värmen kan innebära för livsmedelsförsörjningen. De senaste månadernas envisa nederbörd som inte hunnit torka upp har de facto resulterat i ett försenat vårbruk och frustrerade veckor för primärproducenterna.
Gemene konsument ser sällan längre än till sitt kylskåp eller skafferi. En sen vår innebär egentligen bara att den tunna jackan blir kvar lite längre på vinden, inget mer. Men nu när frågan om en tryggad och stärkt livsmedelsförsörjning blivit så central, skulle också konsumenterna behöva få en bättre förståelse för olika konsekvenser som kan uppstå genom hela livsmedelsvärdekedjan. Detta kan ju i slutändan även få den positiva effekten att den svenska maten verkligen värdesätts för alla de mervärden som finns!
Livsmedelsförsörjningen kan även gynnas och stärkas av medvetandegörande på andra plan. Aktörer inom livsmedelssektorn behöver vara medvetna om den viktiga roll de faktiskt har inom totalförsvaret, och kontinuitetshantera för att säkra en fortsatt verksamhet och livsmedelsproduktion trots störningar. Och alla våra politiker behöver bli medvetna om att åtgärder och krav på vitt skilda områden – energi, miljö, utrikeshandel – de facto hänger ihop och kan få konsekvenser någon helt annan stans än ursprungligen avsett och att ett systemperspektiv alltid måste vara med.
Så visst vore det skönt att kunna fortsätta strosa runt i solen utan ågren för livsmedelsförsörjningen. Men om vi vill ha ett medvetet och tryggt samhälle med god beredskap behöver detta kollektiva skifte i medvetande ske. Då kan vi säga att det våras för en god livsmedelsförsörjning!
Jenny Asplund, projektledare försörjningsberedskap vid Kungliga Skogs- och lantbruksakademien.
LÄS MER: Öva på beredskap – för allas skull
