Skogsbruk - Sida 12

LedareForskning och kompetens på minröjning i skogsmark behövs, inte minst med tanke på ett skogslands försvarsförmåga som vårt. Det skriver Anna Nilsson.

NyhetEfter tre år av krig är Ukrainas miljö, natur och skogar sargade. Skadorna dokumenteras för att kunna ställa Ryssland till svars och få skadestånd.

Utan en tydlig ersättningsrätt och sunda incitament så förlorar alla, skogsägarna, den biologiska mångfalden och inte minst samhället som inte använder våra gemensamma pengar på bästa sätt, skriver Paul Christensson.

DebattIdag så går man ut med att skogen ska sparas för att inlagra koldioxid samt öka mångfalden i naturen. Men man ger inget alternativ till vad som ska användas i stället för skogsråvarorna. Det skriver Åke Möhring, civilingenjör, Östersund.

LedareDet är ingenting annat än absurt att ett mjölkföretag inte har samma värde och lika rättigheter som en skidanläggning. Rättvisa och jämlikhet inom äganderätten behöver skipas för hela landets bästa. Det skriver Anna Nilsson.

LedareEfter nästan 100 år har spelplanen förändrats för skogsägarföreningarna. De näringspolitiska frågorna är förvisso plågsamt lika, men virkesmarknaden är olik. Det skriver Pär Fornling.

DebattVad som behövs är snarast en markanvändningskonvention. Då skulle olika sektorer tvingas att diskutera hur marken skulle användas på ett bättre sätt. Det skriver Reidar Persson, småskogsbonde och före detta biståndsbyråkrat.

DebattNaturvårdsverket vill genom sin nya vägledning trumfa in ett nytt verktyg i älgförvaltningen för att jägarna ska ha en rolig jakt. Samtidigt nonchalerar myndigheten andra mål. Det skriver Lisbeth Larsson, Tibro.

LedareIbland behöver stridsyxor och politiska skiljelinjer läggas åt sidan för att uppnå ett större syfte. Det här ett sådant tillfälle. Det skriver Anna Nilsson.

NyhetNär Skistar får avverka trots tretåig hackspett får skogsgrannarna betala priset. De stoppas att bruka sin skog när de får ta ansvaret för fågelns häckningsplats.

NyhetDe skogsägare som har skiften nära Skistars utbyggnad har redan märkt av att det blir svårare bruka skogen.

LedareUnder 25 år var det en framgångsrik strategi, Sverige höll EU borta från skogsfrågor. Men de senaste fem åren har den varit katastrofal. Det skriver Knut Persson.

DebattOm Svenska kyrkan fortsätter bruka sina skogar som ett skogsbolag, och inte är beredda att avstå en bråkdel av sina intäkter för att ändra på det, får de göra det utan mina skattepengar. Det skriver Lars Axelsson, skogsägare och medlem i Svenska kyrkan.

DebattInom kyrkan har samtal förts om kyrkans grundläggande värderingar med fokus på konkreta konsekvenser för förvaltningen av mark och skog. Vi konstaterar att det är ett par grundläggande faktorer är viktiga att ha med sig i debatten. Pether Nordin, civilekonom, och Eva Katarina Agestam, präst.

DebattLäget i kyrkans skogar är bekymmersamt. Det stiften nu skyller skogsutredningen för, är tidigare av stiften egentillverkade synder. Det skriver Peter Lindgren, jägmästare, fotograf och organisationskonsult.

DebattDet är viktigt att se att den miljöopinion som finns, inte minst bland unga medlemmar i Svenska kyrkan, förväntar sig att kyrkan ska kunna leda utvecklingen mot ett mer hållbart skogsbruk. Det skriver Lars Rydén och Bengt Gustafsson, medlemmar i det ekoteologiska seminariet vid Rättviks stiftsgård.

DebattMin uppmaning till kyrkostyrelsen är: Följ de krav, regler och lagar som finns för skogsbruket idag. Kasta det som utredaren förelår i soptunnan. Det skriver skogsägaren P-A Pettersson, medlem i Svenska kyrkan.

DebattTvärtemot mot vad Tidöpartierna ofta framställer sig, så stärker deras förslag inte äganderätten, minskar inte byråkratin och ökar inte lönsamheten för skogsägare. Det skriver Rebecka Le Moine, riksdagsledamot för Miljöpartiet.

DebattAlla insatser, från återvätning till krafttag för ökad tillväxt, bör vägas mot varandra för att få  mest klimatnytta per insatt krona. Det skriver Pär Fornling.

DebattMiljömålsberedningens förslag angående återvätning bygger inte på "teoretiska modeller" utan på en lång rad mätningar i olika fältförsök. Slutsatsen är att det normalt är till fördel för klimatet att återväta bördig torvmark. Det skriver Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen.