Kostnaderna inom naturvården kan effektiviseras
Vi bör fråga oss vad vi får för pengarna gällande naturvård i skogen, och om de kan användas mer effektivt. Det skriver Ulf Berglund, Hushållningssällskapet.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Svenskt skogsbruk har gjort en lång resa som har skapat vad de flesta anser som ett bättre sätt att bevara naturvärden. Men hur effektiva är de insatser vi gör och kan de göras bättre?
Huvuddelen av allt naturvårdsarbete går ut på att spara skog eller träd. Är det verkligen alltid det bästa sättet att skapa eller bevara naturvärden? Vi kan idag med forskningen som stöd bedöma och prioritera naturvärden. Borde vi då inte satsa tid och pengar på de insatser som ger högst naturnytta? Eller beräkna en prislapp på vad naturvården får kosta och därefter planera var pengarna gör mest nytta?
Är det exempelvis effektivt att avsätta gammal granskog och låta den stå kvar och dö när den angrips av barkborre? Död ved är ju viktigt invänder säkert någon. Det stämmer men så stora mängder död ved av ungefär samma ålder och grovlek skapar inte naturvärden i proportion till kostnaden. Och inte heller så mycket nytta som man tror. För att maximera naturvårdsnyttan krävs död ved av olika trädslag och nedbrytningsstadier i både beskuggade och solbelysta miljöer. Forskning visar att antalet arter ökar kraftigt upp till cirka 20-30 m3sk/ha av död ved och ytterligare tillkommande ved ger endast en mindre ökning. Det visar forskning av P. Martikainen (2000).
Med detta i minnet bör vi kanske ompröva bland annat vissa beslut om att spara äldre granskog. Att avverka den innan barkborren dödat alla granar skulle ge träprodukter som kan lagra kol i byggnader eller ersätta fossila alternativ, och pengarna kunde användas till att avsätta annan skog som kan bevara sina naturvärden över tid. Eller till aktiva insatser för att skapa naturvärden? Att skapa en artrik, grov lövskog kräver ofta avverkning av gran och att löpande hålla undan ny återväxt av gran. Att återskapa trädbevuxna betesmarker kostar pengar och kräver även återskapad betesdrift, men belöningen är mer av de miljöer som troligen innehåller flest rödlistade arter?
"Vad fan får jag för pengarna?" Bevingade ord som inte alls hade med naturvård att göra, men en viss koppling finns då skattemedel även går till att finansiera delar av naturvårdsavsättningarna. Vi bör fråga oss vad vi får för pengarna, och om de kan användas mer effektivt.
Ulf Berglund, Hushållningssällskapet.
Skogsmästare och kursanordnare för SYN-utbildningar.