Ett vakande öga på skogen behövs i kyrkovalet

Inför kyrkovalet vill vi lyfta fram några kritiska aspekter om ambitionen att skapa ett hållbart skogsbruk. Vi anser att en balans måste hittas där ekonomiska intressen kan beaktas utan att äventyra hållbarhetsmålen. Det skriver Folke Pleijert, Mörlunda/Tveta och Anders Andersson, Järnforsen. 

Brevet innehåller röstkort för kyrkoval i Sverige.
Förslagen om att gå över till hyggesfritt skogsbruk framstår som alltför optimistiska utan att beakta de praktiska utmaningarna och potentiella negativa ekonomiska konsekvenserna. Hyggesfritt skogsbruk kan vara tekniskt svårt att genomföra och kan kräva betydande investeringar i nya metoder och utrustning, vilket kan minska avkastningen ytterligare. Det menar skribenterna.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Svenska kyrkan har lagts ner ett omfattande arbete på den egna skogsutredningen och ambitionen att skapa ett hållbart skogsbruk. Under ett års tid har vi följt utredningen och debatten. Samtidigt vill vi inför kyrkovalet lyfta fram några kritiska aspekter. 

Förslagen om att gå över till hyggesfritt skogsbruk framstår som alltför optimistiska utan att beakta de praktiska utmaningarna och potentiella negativa ekonomiska konsekvenserna. Hyggesfritt skogsbruk kan vara tekniskt svårt att genomföra och kan kräva betydande investeringar i nya metoder och utrustning, vilket kan minska avkastningen ytterligare. Dessutom finns det osäkerheter kring hur hyggesfritt skogsbruk påverkar skogens hälsa och produktivitet på lång sikt. Det är därför nödvändigt att inkludera en noggrann analys av dessa utmaningar. Vi vill som förtroendevalda om vi blir valda – på såväl stiftsnivå som i kyrkomötet - hålla ett vakande öga på alla idéer om hyggesfritt.

Minskade intäkter från skogsbruket kan påverka Svenska kyrkans förmåga att finansiera sina grundläggande uppgifter. Framför allt för landsbygdspastorat med stora intäkter från skogsförvaltningen. En djupare analys av konsekvenserna i utredningen pekar på mer än en halverad avkastning kommande tio år. För Aspelands pastorat betyder det mer än en miljon i minskade intäkter årligen. Därför är det välkommet att kyrkostyrelsen stoppat delar av skogsutredningens förslag. Vi anser att en balans måste hittas där ekonomiska intressen kan beaktas utan att äventyra hållbarhetsmålen.

Kyrkan spelar en avgörande roll i våra samhällen genom sitt omfattande arbete inom diakoni, kultur och socialt engagemang. En minskning av intäkterna från skogsbruket skulle innebära mindre resurser, vilket i sin tur skulle minska kyrkans positiva inverkan. Det är därför avgörande att utredningen tar hänsyn till hur hållbarhetsförslagen kan implementeras utan att äventyra kyrkans långsiktiga ekonomiska stabilitet. Kyrkans skogsinnehav är en ovärderlig tillgång som har överlämnats från enskilda församlingar genom århundraden. Det är vårt ansvar att förvalta denna skog på ett sätt som säkerställer att kommande generationer också kan dra nytta av dess ekologiska, kulturella och ekonomiska värden. En balanserad skogsbruksstrategi som tar hänsyn till både dagens och morgondagens behov är därför nödvändig.

Forskning visar att aktivt skogsbruk där trä används som byggnadsmaterial kan vara en effektiv metod för att binda koldioxid över lång tid. Träbyggnader fungerar som kolsänkor och kan bidra till att minska koldioxidutsläppen jämfört med traditionella byggmaterial som betong och stål. Att främja användningen av trä som byggnadsmaterial kan därför vara en strategi för att maximera klimatnyttan samtidigt som skogsbruket upprätthålls.

Även för landet Sverige som helhet är skogen och dess produkter fortfarande den överlägset största nettoexportören och bidrar därmed på ett fantastiskt sätt till vår välfärd, samtidigt som det ger möjlighet att ersätta fossila bränslen och material.  Vi vill arbeta för en strategi som både främjar hållbarhet och säkerställer ekonomisk och social utveckling. Därför kandiderar vi för nomineringsgruppen BKS, Borgerlig kristen samverkan, till Stiftsfullmäktige i Linköpings stift och till kyrkomötet. Du som delar vårt synsätt är välkommen att rösta i kyrkovalet som pågår från 8 till 21 september 2025. Varje väljare kan dessutom sätta kryss för tre kandidater som man har förtroende för. Kyrkovalet får inte bli det glömda valet, utan ett val som angår alla medlemmar i Svenska kyrkan.

Folke Pleijert, Mörlunda/Tveta

Kandidat för BKS på valsedeln till kyrkomötet och till stiftsfullmäktige i Linköpings stift

Anders Andersson, Järnforsen

Kandidat för BKS på valsedeln till stiftsfullmäktige i Linköpings stift och kyrkomötet

Läs mer: 

Svenska kyrkan tänker sig för i vägvalet

Om kyrkan inte utvecklas går jag ur