Regeringen vill öka investeringsstödet till lantbrukare i norra Sverige. En viktig signal för att stärka Sveriges beredskap, men utan effekt för den totala produktionen. Det skriver Joakim Wirén, chefsekonom på Gröna arbetsgivare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Sveriges produktion av livsmedel både bör och ska öka enligt regeringens livsmedelsstrategi. Ett lands förmåga att producera mat är avgörande för samhället och det är en av de mest centrala delarna för ett fungerande försvar. För att bygga ett starkt och robust lantbruk som ökar produktionen krävs att investeringar görs i nuvarande anläggningar. Det är därför positivt att regeringen vill öka incitamenten till investeringar genom att utöka investeringsstödet, som är att likna vid ett Rot-avdrag för företagare.
Alla initiativ som gör att fler lantbrukare vågar satsa på investeringar och som minskar bördan från de kraftiga kostnadsökningarna är välkomna. Däremot är det inte en åtgärd som ökar landets produktion på ett betydande plan. En väldigt liten del av den totala produktionen sker i de fyra nordligaste länen. Menar regeringen allvar med att stötta lantbruk så att Sveriges totala produktion ökar måste stöden riktas till hela landet, så att viktiga investeringar för framtiden sker även där produktionen i dag är som störst. Norra Sverige har geografiska utmaningar, både med klimat och logistik, som gör det svårare att driva lantbruk.
Är målet att långsiktigt öka produktionen föreslår vi dessa åtgärder:
1. Sänk anställningskostnaderna så att lantbruksföretagen vågar anställa även i tider med svagare lönsamhet. För småföretagare är steget att nyanställa mycket större än för stora företag. I ett läge där produktionen hålls tillbaka för att företagen inte har marginaler att anställa bör det vara första prioritet att sänka anställningskostnaderna för en långsiktigt ökad produktion.
2. Underlätta kompetensförsörjningen. För att kunna anställa behöver det finnas personal med rätt kompetens på rätt plats. Idag är kompetensbrist och tillgång på personal ett av företagens största hinder för att växa. För att få mat på bordet i tider av kris behöver regeringen med riktade insatser styra så att fler utbildar sig inom livsmedelskedjan.
3. Stärk investeringsmöjligheterna i hela landet. För att öka produktionen behöver investeringar göras i hela landet, och främst där det finns störst potential att skala upp verksamheterna. För att på riktigt öka produktionen bör stöden omfördelas så det blir lika attraktivt i hela landet att genomföra investeringar i sina lantbruksföretag.
4. Öka det statliga stödet till unga lantbrukare för att få fler växande företag. Att överta ett lantbruk eller starta upp ett nytt företag innebär enorma startkostnader, och i längden räntekostnader. För unga entreprenörer som vill växa är detta ett hinder som på sikt begränsar svensk livsmedelsproduktion. Det behövs fler som är med och driver innovationen framåt inom det svenska lantbruket. Att få fler unga att våga satsa på lantbruksföretag är en nyckel i den omställningen.
Stärkt investeringsstöd till lantbruk i norra Sverige är bra. Men vill man på riktigt öka produktionen, vilket är poängen med att stärka stödet, så bör åtgärderna riktas där de faktiskt har effekt på produktionen.
Joakim Wirén
Chefsekonom Gröna arbetsgivare
