Krönika

I Finland ser man en större andel välskötta åkrar, aktivare landsbygd och yngre bönder. Det borde Sverige ta del och lära av, anser Arne Lindström.

Vi vuxna måste föregå med gott exempel och visa barnen hur vi kan samverka med djur och natur utan att störa eller förstöra, skriver krönikören och förskolläraren Johanna Larsson Gullander.

Beslut om att bygga på åkermark bör tänkas igenom flera gånger. Och det är viktigt att beslutsfattarna förstår, och är medvetna om konsekvenserna, skriver Elisabeth Hidén, LRF Ungdomen.

På många gårdar i Sverige brottas man nu med konflikten mellan att köpa billigt och den egna lagringskapaciteten. De som ännu inte gjort gödningsaffär bör ta kontakt med sin säljare och tänka över sammanhanget skriver Björn Folkesson i veckans krönika.

Det är dags att Sverige rapporterar skyddad natur på ett mer rättvisande sätt och att vi börjar prata mer kvalitet än kvantitet, skriver Paul Christensson.

Lev inte ett helt skogsägarliv utan att ha testat möjligheten med småskalig träförädling. Det är egentligen bara en förlängning av träslöjden i skolan och den perfekta möjligheten att skapa sig en lön av sin egen skog, skriver Erik Hjärtfors.

Oavsett företag och drift är det en oerhörd risk att byta ut hela personalstyrkan över en natt och anställa oerfarna medarbetare, skriver LRFs ordförande Palle Borgström.

Kvinnor är kapabla att leda – när vi vågar, vill och tackar ja, skriver Växas ordförande.

I framtiden spås fler och fler skogsägare bo längre från sin fastighet. Vem ska då förvalta Sveriges privatägda skogar, undrar Marit Bohlin i sin krönika.

Livsmedelsindustrin skulle, tack vare sin position mitt i värdekedjan, kunna ta en aktiv roll och agera katalysator när det gäller klimatpåverkan. Men då behöver både jordbruket och handeln vara engagerade och bidra, skriver Eva Eriksson på Macklean.

Håll koll, våga lyfta på luren eller sväng förbi en gård och prata med en bonde om du behöver ett jobb i coronapandemins spår. Det föreslår LRF Ungdomens ordförande.

Någonstans i mitten av 1800-talet väcktes en sorts idé om att vi skogsägare är till för andras intressen, skriver Leif Öster.

Björn Folkesson: ”Följ väderkartorna noga, för det är de kommande veckorna som sätter priset för en lång tid framöver.”

Vi måste bli tydligare med vad skogsavverkningen räcker till, förutom inkomst till skogsägaren. Förståelse för ett produktionsinriktat skogsbruk behövs för att vi ska kunna nå fossilfrihet, skriver Jenny Karlsson.

Kanske skulle en liten kris få folk att förstå värdet av svenskt lantbruk? Tanken har snuddat, men aldrig trodde Anna Ross att den skulle vänta runt hörnet.

Vi måste få ner klövviltstammarna till en rimlig nivå, så att vi framgångsrikt kan föryngra rätt trädslag på rätt plats utan att behöva bygga vilthägn överallt, skriver Paul Christensson.

Vildsvinen förstör mer än bara lantbruk. De förstör relationer mellan jägare och markägare, mellan arrendator och markägare och mellan grannar. Men det finns också några ljusglimtar, skriver Palle Borgström.

Ny teknik kan lösa flera av de utmaningar mänskligheten står inför. Till exempel kan avancerade algoritmer och radardata från satelliter hjälpa oss att bekämpa skogsbränder, skriver Anton Pedersen.

Oavsett kunskap och intresse hos oss skogsägare är vi i händerna på expertisen, antingen vi har ett förvaltningsuppdrag på vår skog, går på skogsträffar eller bara läser skogstidningar, skriver Erik Hjärtfors i sin krönika.

Väderläget är knepigt och som det ser ut nu råder jag ingen att sälja börsvete på den här låga nivån. Det skriver råvaruexperten Björn Folkesson i veckans krönika.