Krönika

Lantmäteriets uppgift är att kartlägga, registrera och säkra ägandet av alla fastigheter samt hantera deras gränser. Inte att tjäna maximalt med pengar. Dagens handläggningstider och priser är orimliga, menar veckans krönikör.

Kolet är det nya guldet för bönder som gjort lite ytterligare åtgärder på sin gård och på så sätt blivit ännu mer klimatsmart än vad gården redan var. Men vi måste behålla det inom gården för att kunna använda det i den offentliga debatten, skriver veckans krönikör.

Vetet lider av skördeprispress och utfallet har blivit bättre än befarat. Björn Folkessons bedömning är att även om det snart är färdigtröskat, så är det inte färdighandlat.

Internationella spannmålsrådets (IGC) senaste rapport är på det hela taget en lugnande läsning för både konsumenter och foderköpare, skriver råvaruexperten Björn Folkesson.

För första gången någonsin har vi brist på köttråvara och tvingas tacka nej till kunder, skriver landsbygdsföretagaren Majja Almqvist Rieger.

En god majsskörd i Frankrike leder till att vete och korn får allvarlig konkurrens. Det bör man hålla ett öga på, skriver Björn Folkesson i veckans krönika.

Marknaden har intagit ett ”vänta och se”-läge efter att skillnaderna i skörd tycks variera väldigt från område till område. Just nu verkar det vara bäst för placerare att vara passiva, tycker råvaruexperten Björn Folkesson.

En myseld luktar gott, en skogsbrand luktar förfärligt. Röken sticker i lungorna, gnistor flyger runt helt okontrollerat och nya ställen flammar upp, skriver krönikören Jenny Karlsson.

Senaste mjölkauktionen var en av de bästa på länge. Man kan spekulera över orsak och verkan, men tydligt är att marknaden gör ett bra jobb för våra mjölkbönder, skriver råvaruexperten Björn Folkesson i sin krönika.

Med stigande spotpriser i Tyskland och Holland, så sänker Arla mjölkpriset i Sverige. Är Arla mer riskexponerat för konsekvenser av Corona än andra mejerier, frågar sig Land Lantbruks råvaruexpert.

I Finland ser man en större andel välskötta åkrar, aktivare landsbygd och yngre bönder. Det borde Sverige ta del och lära av, anser Arne Lindström.

Vi vuxna måste föregå med gott exempel och visa barnen hur vi kan samverka med djur och natur utan att störa eller förstöra, skriver krönikören och förskolläraren Johanna Larsson Gullander.

Beslut om att bygga på åkermark bör tänkas igenom flera gånger. Och det är viktigt att beslutsfattarna förstår, och är medvetna om konsekvenserna, skriver Elisabeth Hidén, LRF Ungdomen.

På många gårdar i Sverige brottas man nu med konflikten mellan att köpa billigt och den egna lagringskapaciteten. De som ännu inte gjort gödningsaffär bör ta kontakt med sin säljare och tänka över sammanhanget skriver Björn Folkesson i veckans krönika.

Det är dags att Sverige rapporterar skyddad natur på ett mer rättvisande sätt och att vi börjar prata mer kvalitet än kvantitet, skriver Paul Christensson.

Lev inte ett helt skogsägarliv utan att ha testat möjligheten med småskalig träförädling. Det är egentligen bara en förlängning av träslöjden i skolan och den perfekta möjligheten att skapa sig en lön av sin egen skog, skriver Erik Hjärtfors.

Oavsett företag och drift är det en oerhörd risk att byta ut hela personalstyrkan över en natt och anställa oerfarna medarbetare, skriver LRFs ordförande Palle Borgström.

Kvinnor är kapabla att leda – när vi vågar, vill och tackar ja, skriver Växas ordförande.

I framtiden spås fler och fler skogsägare bo längre från sin fastighet. Vem ska då förvalta Sveriges privatägda skogar, undrar Marit Bohlin i sin krönika.

Livsmedelsindustrin skulle, tack vare sin position mitt i värdekedjan, kunna ta en aktiv roll och agera katalysator när det gäller klimatpåverkan. Men då behöver både jordbruket och handeln vara engagerade och bidra, skriver Eva Eriksson på Macklean.